fighters

Aktiv och passiv förvaltning – två vitt skilda sätt att investera på

Fonder kan förvaltas antingen aktivt eller passivt. Bägge sätten ger dig värde i form av riskspridning och löpande förvaltning. Men vad skiljer egentligen aktiv och passiv förvaltning åt? Det förklarar vi här.

Att investera kan ofta kännas som att ta ett steg i det okända. För även den mest skickliga experten kan inte helt förutse morgondagens utveckling på marknaden. Den kan gå upp och den kan gå ner. Vissa tror att en bra plan, goda kunskaper och hårt arbete kan ge bättre avkastning än genomsnittet. De föredrar aktiv förvaltning. Andra tror att det inte lönar sig att försöka kika in i kristallkulan utan att man bör acceptera en avkastning som ligger i linje med marknaden. De föredrar den passiva förvaltningen.

De två olika förvaltningsmetoderna diskuteras ihärdigt i media och bland experter. Här pratar vi om fördelarna och nackdelarna med de två.

Aktiv förvaltning: Försöker skapa bättre avkastning än genomsnittet

Med aktiv förvaltning är målet att ge fondspararna en bättre avkastning än genomsnittet på marknaden. Detta gör att fondens förvaltare handplockar de, enligt dem, bästa placeringarna baserat på deras förväntningar om den ekonomiska utvecklingen, företagens vinster etc. För att skapa sig den bästa uppfattningen om marknaden och olika bolag gör förvaltaren noggranna analyser och ser till att träffa ledande personer i olika bolag.

För att förklara hur en aktiv förvaltare arbetar med såkallade aktiva postitioner kan vi ta den japanska marknaden som exempel. Den japanska aktiemarknaden utgör cirka 7 procent av den totala globala aktiemarknaden. Om fondförvaltaren då tror att den japanska marknaden kommer att utvecklas bättre än andra marknader kommer han eller hon att placera mer än 7 procent i japanska aktier och motsvarande mindre än 7 procent om han eller hon har negativa förväntningar på marknaden. Avkastningen i en aktivt förvaltad aktiefond beror därför både på utvecklingen på marknaden och på fondförvaltarens förmåga att analysera olika marknader och bolag. Avkastningen kan därför antingen vara högre eller lägre än genomsnittet för marknaden. I aktivt förvaltade fonder är investeringar mer omfattande och de kostar oftast mer än passivt förvaltade fonder.

Passiv förvaltning: Håller nere kostnaderna

Med passiv fondförvaltning är målet att hålla kostnaderna nere. Detta gör förvaltaren genom att placera så att fondens placeringar bäst motsvarar marknaden som fonden placerar på. Till exempel om japanska aktier utgör 7 procent av den globala marknaden kommer förvaltaren i en globalt passivt förvaltad aktiefond att investera mycket nära 7 procent av fondens tillgångar på Tokyo-börsen. Avkastningen i en välskött passivt förvaltad fond beror därför enbart på utvecklingen på marknaden. Enligt teorin kommer en passiv aktiefond att ge en avkastning som motsvarar genomsnittet på marknaden minus kostnader.

 

 

På Nordea Fonder tror vi på aktiv förvaltning. Utöver vad du kan läsa i den här artikeln är vårt arbete med ESG och hållbara investeringar en stor del av det extra arbete vi lägger på vår aktiva förvaltning.

Läs mer här

 

Att placera i aktivt och passivt förvaltade fonder

Nordea Fonder erbjuder både aktivt och passivt förvaltade fonder. De flesta av våra fonder är aktivt förvaltade eftersom vi tror på värdet av en aktivt förvaltad fond. För dig som placerar handlar det om att hitta det bästa för dig, och det ena behöver inte utesluta det andra. Du kan enkelt kombinera både aktivt och passivt förvaltade fonder. Bägge typerna av fonder ger dig riskspridning och förvaltning. 

Kvaliteten på både aktivt och passivt förvaltade fonder kan variera. Därför är det viktigt att du se över de fonder som finns och försöker hitta de bästa fonderna på marknaden. Men valet mellan aktiv och passiv förvaltning bör inte vara det första du ska göra när du väljer fonder. Det viktigaste är att du klargör din riskprofil och dina sparmål så att dina placeringar passar just dina behov.

Med detta kan din rådgivare hjälpa dig som också kan hjälpa dig med valet mellan aktiv och passiv förvaltning.