hero
Av:
Nina Azoulay, journalist

Digital revolution på gång inom jordbruket

De senaste årens tekniska utveckling har skakat om stora delar av näringslivet och revolutionerat vårt sätt att leva. Nu är det dags för jordbruket, och detta kan få stor betydelse, inte bara för den enskilde jordbrukaren. Just därför är den här utvecklingen särskilt intressant för Nordea Klimatfond. 

Visa mer om:
Insikt
Sverige

Förra året svepte drönare över markerna kring godset Gyldensteen på Nordfyn i Danmark. Det var inte den vackra utsikten drönarens kamera hade i fokus, utan istället alla de pumpor som växte på åkrarna. Ny teknik från SDU Dronecenter har nämligen gjort det möjligt att räkna pumporna genom att mata in fotografierna i ett specialprogram.

På tio minuter kan datorn räkna upp till 100 000 pumpor. Och med exakta kunskaper om mängden gröda på åkrarna kan jordbrukarna optimera sin produktion och minska svinnet, eftersom de kan sälja fler när de vet hur många de har ”på lager”.

Fyn är inte den enda platsen på jorden där digitaliseringen är på väg att revolutionera jordbruket. Tvärtom. Ny digital teknik sveper in över hela världen. Det här gynnar jordbrukarna, men har också stor betydelse för både miljön och klimatet.

 

 

Thomas Sørensen
Thomas Sørensen
Fondförvaltare, Nordea Klimatfond

– Det sker väldigt många spännande saker på det här området just nu. Vi kan se – precis som många undersökningar också visar – att ju mer digital tekniken blir, desto mer förändringar sker på enskilda områden som gynnar miljö och klimat. Och nu är det jordbrukets tur. Här har tekniken inte alls varit särskilt digital, men nu börjar det hända saker när nya lösningar blir både billigare och mer användbara, säger Thomas Sørensen, som förvaltar Nordea Klimatfond.

Anpassad gödning

Ny digital teknik gör det inte bara möjligt för jordbrukarna att få överblick över hur många pumpor de kan förvänta sig att skörda till hösten. Den kan också hjälpa dem att till exempel använda gödning på ett mer riktat sätt, och på så vis skona miljön från onödiga gifter.

Idag kan jordbrukarna få en detaljerad bild av sina åkrar och hur de ska brukas för bästa möjliga resultat. Drönarfoton av grödorna, väder- och klimatprognoser från satelliter och uppgifter om jordens kvalitet som hämtas från sensorer är bara några exempel på möjligheterna. Analyserade uppgifter kan sedan ”matas in” i traktorn – som med digitaliseringen också blir alltmer avancerad – så att den med hög precision kan anpassa det som ska utföras till olika jordförhållanden i samma område, till exempel vid gödning.

– På så vis kan de skona miljön i betydligt högre grad än idag, samtidigt som de sparar resurser i verksamheten. Vi tittar särskilt på de företag som erbjuder lösningar på de här frågorna, eller som kan bidra till att uppnå konkreta klimatmål. Det gör det extra spännande för oss, och därför håller vi ett särskilt öga på det här området, säger Thomas Sørensen.

Han lyfter fram något som kallas den digitala tvillingen, en teknik som många företag satsar stort på.

 

 

Beräkningar visar att en halvering av den samlade mängden matsvinn varje år skulle kunna ge en miljard människor mat på bordet.
Thomas Sørensen, fondförvaltare Nordea Klimatfond

Den digitala tvillingen

En digital tvilling är en virtuell avbildning av en fysisk produkt, till exempel ett vindkraftverk eller en vattenpump. Avbildningen gör det bland annat möjligt att testa en lösning digitalt innan den införs fysiskt, och även senare göra justeringar när en produkt är i drift. Det kan hjälpa företag att undvika dyra fel och minska kostnaderna för drift och underhåll.

– Det är ekonomiskt gynnsamt för företagen att ta vara på nya digitala möjligheter, och genom att satsa på den här nya tekniken gör de faktiskt mycket gott för miljön. Det är därför vi i fonden tror på detta, säger Thomas Sørensen.

Ett företag som är intressant att hålla ett öga på är enligt Thomas Sørensen amerikanska Ansys, som bland annat utvecklar simuleringsprogram för digitala tvillingar.

Tillsammans med programtillverkaren PTC lanserade Ansys förra året en ny programvara för digitala tvillingar, och här betonade företaget att många just nu investerar i den nya digitala tekniken för att kunna samla in och bearbeta data för utveckling av nästa generations produkter.

– Många av våra kunder vill ha digitala tvillingar som kan förändra deras bransch genom att drastiskt sänka drifts- och underhållskostnaderna, sa Ansys vd Eric Bantegnie i samband med lanseringen.

Minskat matsvinn

Det är inte bara förvaltarna i Nordeas Klimatfond som tror på digitaliseringens möjligheter för jordbruket. Enligt en analys från McKinsey kan ett digitaliserat och intelligent jordbruk ha positiva effekter på såväl miljö och klimat som ekonomi och sociala förhållanden. Beräkningar visar att en halvering av den samlade mängden matsvinn varje år skulle kunna ge en miljard människor mat på bordet.

Globalt kostar matsvinnet varje år cirka 940 miljarder dollar, och har också en tydlig inverkan på klimatet, nämligen vattenförbrukningen, som motsvarar 3,6 gånger USA:s hela årsförbrukning, och koldioxidutsläppen på 4,4 gigaton, som motsvarar 8 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Även Världsbanken har påpekat att ny digital teknik kommer att förändra spelplanen och göra det möjligt att kraftigt öka produktiviteten i jordbruket på ett hållbart sätt.

Världsbanken investerar redan i nya lösningar, och räknar bland annat med att intelligenta bevattningssystem, som kombinerar sensorer i jorden med väderövervakning, kan öka skördeuttaget.

Med den nya tekniken och avancerade dataanalyser vet jordbrukarna med andra ord hur och när de ska så, bevattna, göda och skörda för att uppnå bästa möjliga resultat. Samtidigt kan de minska kostnaderna för maskindrift och produktion. Vad det skulle innebära i kronor och ören är för tidigt att säga.

– Det är inte något vi kan sätta siffror på, eftersom allt är så nytt. Det skapar möjligheter för helt nya bolag, och man kan säga att antalet aktörer ökar stadigt på det här området. Vi tittar särskilt på de företag som är först ut med innovationer som kan lösa eller bidra till att vi når klimatmålen, säger Thomas Sørensen.

 

Fakta

Varje år kastas en tredjedel av alla livsmedel som produceras för människor. Samtidigt svälter cirka en niondel av världens befolkning. Intelligent jordbruk kan bidra till att minska svinnet och optimera produktionen, visar en rapport från McKinsey.
 


 

Denna artikel är endast avsedd att ge allmän och inledande information till investerare och skall inte tolkas som grund för eventuella investeringsbeslut.
 

Innehållet på sidan utgör därför inte individuell rådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden eller lagen om finansiell rådgivning till konsumenter. Mottagaren av informationen på sidan bör vara uppmärksam på uttalanden om framtidsbedömningar är förenade med osäkerhet och rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med det material som bedöms som nödvändigt.

Nordea 1-Global Climate and Environment Fund förvaltas av Nordea Investmend Funds S.A.