Fältbesök till Brasilien

Fondmagasinet har frågat Ylva Hannestad från teamet om vad hon upplevde under sin resa.

Det första allmänna intrycket från resan är att företagen är rätt väl medvetna om hållbarhet och de utmaningar detta medför, i synnerhet när det gäller hanteringen av arbetskraft. Just på den punkten tycks reglerna vara rätt strikta, även om de inte alltid efterlevs till fullo säger Ylva Hannestad från teamet.

Hetal Damani(t.v) och Ylva Hannestad (t.h.) från Nordea Responsible Investments & Identity. Hetal Damani(t.v) och Ylva Hannestad (t.h.) från Nordea Responsible Investments & Identity.

Vattenbristen är ett hett samtalsämne, och börjar bli en reell affärsrisk för företagen. Just nu råder torka i Brasilien, vilket har orsakat allvarliga driftstörningar för kraftverksprojekten, i synnerhet sedan nya lagar infördes som begränsar hur stora dammar man får bygga. Förutom vattentillgången står byggandet av kraftverksdammar inför en rad andra risker, som vi diskuterade med företagen och andra intressenter under vårt besök.

Enligt Energy Research Company i Brasilien behöver landet producera 6 350 megawatt ny elektricitet om året från och med nu och till 2022. Idag producerar man cirka 121 000 megawatt per år, varav vattenkraftverken står för minst 70 procent. Jämfört med fossila bränslen anses vattenkraften förstås som en ren energiform. Den släpper inte ut någon koldioxid, medan exempelvis kol släpper ut cirka 91 kilo per kilowattimme.  Å andra sidan får dammbyggandet enorma konsekvenser för den omgivande miljön och för de som bor där.

"Vattenbristen börjar bli en reell affärsrisk för företagen."
– Ylva Hannestad

Just nu håller man på att bygga världens största kraftverksdamm i Amazonas. För landets energibehov anses Belo Monte-dammen var nödvändig. För de cirka 20 000 människor som bor i Altamira-regionen i Para innebär dammbygget att deras liv förändras, totalt och oåterkalleligt. Den brasilianska regeringen och driftskonsortiet Norte Energia har anklagats för att köra över lokalsamhällena, vilket har försenat projektet flera gånger. I vår dialog med bolagen som är delaktiga i projektet fick vi försäkringar om att regeringen och konsortiet nu försöker att bättra sig och hantera problemen på marken fortsätter Ylva Hannestad. 

Nordea har inlett dialog med flera bolag i projektet för att sporra dem att följa bästa praxis i sina kontakter med bland annat lokalbefolkningen.  Med tanke på att det redan finns färdiga planer för över 50 dammbyggen i Amazonas är det viktigt för oss som investerare att budskapet har gått fram och att projekten framöver planeras och hanteras bättre redan från början.