Hero
Av:
Nina Azoulay, journalist

Förpackningsfria butiker – ”ett enormt affärsområde”

Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår. Utifrån det mottot har det under senare år öppnats förpackningsfria butiker över hela Europa. Ambitionen är att minska både plastavfall och matsvinn. Experter på konsumentbeteenden tror att trenden snart sprider sig till övriga detaljhandeln. Fondmagasinet har besökt två butiker.

En burk med couscous, en glasburk med pasta och kryddor i en bägare. Henrik Schmidt tar vägen om den förpackningsfria livsmedelsbutiken Gram i Malmö när matförrådet därhemma behöver fyllas på. I ryggsäcken har han naturligtvis flergångsbehållare – glasburkar, plastburkar, bägare och flaskor i olika storlekar – och han fyller dem med exakt så mycket som han vet kommer att gå åt.

– När jag handlar på det här sättet köper jag inte lika mycket. Jag väljer den mängd som jag faktiskt kommer att använda i stället för butikernas storköpsförpackningar, säger Henrik Schmidt.

Han är särskilt nöjd över att kunna använda sina egna flergångsbehållare när han handlar.

– När jag går till snabbköpet är de flesta varor förpackade i engångsemballage – ofta av plast. Jag vill gärna stötta initiativ som detta, där man drar ned på förpackningarna. Även om jag har närmare till en stormarknad kommer jag hellre hit och gör mina inköp, säger Henrik.

Och han är långtifrån ensam om det. Sedan Gram utökade och flyttade till en större butikslokal har också kundkretsen växt.

– Vi har många kunder från närområdet, men också kunder som kommer från Lund och längre bort. De kommer förbi en gång i månaden och fyller på förråden. Dessutom är det många från andra ändan av stan som kommer förbi på cykel och handlar, berättar Rowan Drury.

 

Henrik Schmidt
Att dra ner på förpackningar började som ett personligt experiment för Rowan Drury. I dag driver hon butiken Gram i Malmö som har kunder över hela Sydsverige.

Överväger fler butiker

Förra året fick Gram Region Skånes miljöpris och Malmö Stads Näringslivs pris för miljö och hållbar utveckling, för sitt koncept. Butiken är dock fortfarande den enda i sitt slag i Sverige även om Rowan Drury med jämna mellanrum kontaktas av personer som har tankar på att öppna liknande butiker i andra delar av Sverige.

– Jag vill hemskt gärna hjälpa ”zero waste”-rörelsen att växa sig starkare i Sverige, och jag hoppas att det öppnas fler butiker. Jag har själv funderat på att utöka med en franchisebutik. Intresset finns, och många är inställda på att leva mer hållbart, säger Rowan Drury.

– Jag tror att en av orsakerna till att detta ännu inte blivit större i Sverige är att vi har ett bra återvinningssystem och att många känner att det är tillräckligt. Men det går ju fortfarande åt mycket energi och resurser för att tillverka förpackningar, och jag tycker att man alltid ska se om det går att hitta alternativ. I flera länder runtomkring går det mycket snabbare att komma igång med förpackningsfria butiker, tillägger Rowan Drury.

Hon kommer ursprungligen från England och där öppnas det förpackningsfria butiker på löpande band. Antiplaströrelsen har fått ett uppsving, inte minst sedan BBC nyligen sände en dokumentärserie om plastföroreningar i världshaven med den kände natur-tv-profilen David Attenborough.

 

Matsvinn och klimatpåverkan

• 1,3 miljarder ton mat slängs eller går till spillo varje år. Det motsvarar runt en tredjedel av all den mat som produceras i världen. Bara i EU slängs det varje år cirka 88 miljoner ton mat.

• 6,7 procent av växthusgasutsläppen kommer från matsvinn. Om denna klimatpåverkan skulle komma från ett enda land, skulle det vara det tredje mest förorenande landet i världen, efter Kina och USA.

Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), EU-kommissionen och University of California.

 

Idag måste man gå till en specialbutik om man som konsument vill sluta helt med förpackningar och använda sina egna flergångsbehållare när man handlar. Även om det förmodligen kommer att vara så i några år till, lär vi nog snart få se en omfattande minskning av plastförpackningar, och mycket onödigt emballage kommer att försvinna helt från detaljhandeln. Det tror Ole Storm Jørgensen, som är lektor på Erhvervsakademiet Dania och expert på konsumentbeteenden.

– Vi ser redan att stormarknaderna har börjat arbeta med de här aspekterna och det skulle förvåna mig mycket om vi inte inom en snar framtid till exempel kommer att få rabatt om vi tar med oss egna förpackningar, eller att livsmedelsbutikerna på andra sätt börjar arbeta kontinuerligt med något slags ”nudging”. Det råder inget tvivel om att förpackningarna kommer att bli en del av det budskap som butikerna kommunicerar till konsumenten – nämligen minsta möjliga miljöpåverkan, säger Ole Storm Jørgensen.

 

Frédéric Hamburger
Frédéric Hamburger öppnade Løs Market på Vesterbro i Köpenhamn, och till årsskiftet utökar han med en butik på Nørrebro. Foto: Jim Babonneau

Målsättningen är att ändra beteenden

Också i Köpenhamn är det ett högt tempo i stadens förpackningsfria butik – Løs Market på Vesterbro – som Frédéric Hamburger driver sedan 2016. Till och med mitt i semestertider, när de flesta omkringboende är bortresta, pinglar det titt som tätt i den lilla butikens dörrklocka. Kunder i alla åldrar fyller medhavda behållare med rödkål, paprikor, havregryn och andra dagligvaror.

– Vi måste ändra vårt beteende annars kommer det att gå åt skogen. Det gäller både förpackningar och matsvinn, och det handlar om att vi ska återanvända mer och tänka mer ekologiskt. Alla aspekter är viktiga, och vår idé med Løs Market är att ändra vårt beteende när vi handlar, säger Frédéric Hamburger, som vid årsskiftet slår upp dörrarna till ytterligare en förpackningsfri butik i Köpenhamn.

Ifjol blev plastförpackningen för övrigt utsedd till gurkans bästa vän, då forskare från bland annat DTU (Danmarks Tekniske Universitet) menade att förpackningar är det minsta problemet i livsmedelsindustrins klimat- och miljöbelastning – och att matsvinnet är ett mycket större bekymmer.

Det är möjligt att plasten kan öka en gurkas hållbarhet med flera dagar, påpekar Frédéric Hamburger, men tillägger snabbt:

– Men varför måste en gurka hålla 10 dagar i kylskåpet? Vi måste tänka på ett annat sätt om vi ska ändra våra konsumtionsvanor. Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår.

Förra året började Løs Market att erbjuda cykelleveranser i närområdet för att göra det enklare för fler att handla hållbart. Men Frédéric Hamburger blev snabbt tvungen att sätta pausa projektet.

– Efterfrågan var så stor att vi inte hängde med. Vår infrastruktur var helt enkelt inte tillräckligt utvecklad för att möta det stora intresset, så det försöker vi ändra på nu, berättar Frédéric Hamburger.

Løs Market är nu i färd med att utveckla ett IT-system och transportrutiner som ska hantera tvätt av flaskor och behållare för hemkörning i större skala.

 

Gram butik
Hasselnötter, fullkornspasta, havssalt eller chokladpraliner – i butiken Gram köps allt i lösvikt och fylls på i behållare som kan återanvändas. Foto: Thomas Jensen

Förpackningsfria butiker banar vägen

Ju större utrymme hållbarhetsfrågorna och den cirkulära ekonomin får i samhällsdebatten, desto mer ökar intresset för vad vi gör med förpackningar, återvinning och matsvinn, påpekar Ole Storm Jørgensen.

När det dyker upp butiker som satsar på förpackningsfritt och minskning av matsvinnet börjar vi diskutera vad som är möjligt och att konsumenterna börjar syna sina egna vanor med kritiska ögon, fortsätter Ole Storm Jørgensen.

– De förpackningsfria butikerna banar vägen och bidrar till att omställningen går snabbare – som en snöbollseffekt. Det händer otroligt mycket på det här området, och återvinningstänket bidrar till att vi använder flergångsbehållare när vi köper livsmedel, säger Ole Storm Jørgensen.

Ole Storm Jørgensen tror att det bara är en fråga om tid innan vi får se burkar och lådor som är avsedda för att tas med till livsmedelsbutiken och fyllas på.

En av de största utmaningarna, som Ole ser det, är att företagen just nu har fokus på att kunna leverera varor snabbt till konsumenterna. Med den nya trenden gäller det att kunna hantera förpackningar på ett annat sätt, när varorna fylls på i konsumenternas egna burkar och lådor.

– Förpackningarna måste standardiseras, men man ska inte glömma bort att detta är ett enormt affärsområde. Ingen har ännu kommit på den slutgiltiga lösningen som är både praktisk, miljövänlig och ekonomiskt lönsam. Men jag är helt övertygad om att den snart kommer för det händer mycket på det här området, säger Ole Storm Jørgensen.

 

Plast och matsvinn i hushållsavfall

• Förpackningar utgör drygt 60 procent av allt plastavfall i EU under ett år.


Källa: EU-kommissionen.