Hur stort är ditt koldioxidavtryck?

- Vi har valt att flyga så lite som möjligt. När vi reser på semester tar vi helst tåget. I somras var vi i Kroatien, och det tog ett och ett halvt dygn, men resan var spännande så det gjorde ingenting. Nästa år åker vi till Österrike, säger Mikael Kellers Madsen.

Han bor med sin familj på en gammal gård utanför Birkerød, där de försöker handla mer miljömedvetet än de flesta andra familjer. Förutom flygresor avstår familjen också från en rad andra saker: äga en il, äta mycket kött, och köpa nya elektronikprylar så fort de lanseras.

De satsar nämligen på att minimera sitt koldioxidavtryck. Koldioxidavtrycket visar hur stora klimatsyndare vi är, det vill säga mängden klimatskadliga växthusgaser som släpps ut vid tillverkningen av de varor vi köper, maten vi äter, el och uppvärmning, semesterresor och transport till jobbet.

Bananens långa resa
De varor vi konsumerar till vardags kan ha en lång resan bakom sig innan vi köper dem. Ett exempel är bananer, i stort sett alla delar av bananens liv kräver energi. Det krävs pumpar för att bevattna plantorna, fartyget som fraktar bananerna över Atlanten måste ha bränsle, och för att hålla bananerna kylda till dess att vi köper dem står snabbköpets luftkonditionering på. Sammantaget får bananen alltså ett ansenligt CO2-avtryck.

Ett annat exempel är våra bilar. I reklamen ska bilhandlarna tala om hur mycket koldioxid bilen släpper ut, till exempel 95 gram CO2 per kilometer. Det handlar dock bara om själva motorn, under körning. Men om man räknar in själva tillverkningen av bilen, och inte minst hur mycket koldioxid som går åt för att framställa bensinen får man helt andra siffror.

Först ska oljan utvinnas ur marken. Det tillkommer fem procent i CO2-avtrycket, eftersom en oljeplattform har stora dieselgeneratorer igång för att producera ström. Därefter ska oljan raffineras, där det enligt Elon Musk (vd för Tesla) går åt lika mycket energi till att raffinera en liter bensin som till att köra en hårtork oavbrutet i en timme.

phones

Liten pryl med stort avtryck
Det kan vara svårt att lämna så små CO2-avtryck som familjen Madsen vill. Mikael Kellers Madsen har ett exempel:

- Min fru har just bytt ut sin mobil, som hon haft i åtta år. I butiken frågade om hon kunde få en ny som höll lika länge. De tog det snarast som ett skämt: en mobil idag ska bara hålla ett par år och sedan bytas ut.

Smarttelefoner är en marknad som växer explosivt. Varje sekund säljs en ny smarttelefon någonstans i världen. Förra året såldes totalt 1,2 miljarder. Tillverkningen av så många smarttelefonen kräver stora mängder energi. Råvarorna till batterier och komponenter kommer från gruvor i Afrika och Asien, och det går åt energi att utvinna dem, precis som vid raffineringen av oljan. Råvarorna ska transporteras till fabriker i USA, Europa och Asien, där de enskilda delarna till mobilen produceras och sedan skickas till en fabrik i Kina, där mobilerna sätts ihop. Slutligen skeppas de till konsumenter över hela världen.

Målet är under två grader
Men är den enskilda konsumentens insats inte bara en obetydlig droppe i ett gigantiskt hav av klimatproblem? Det tycker inte Mikael Kellers Madsen.
 
- Just nu har vi fortfarande en chans att göra något för världens framtid. I min familj äter vi till exempel bara lite rött kött, för produktionen av det medför stora utsläpp av växthusgaser. Och i stället för 24 småsaker i julkalendern till våra barn så ger våra föräldrar dem en upplevelse, till exempel ett besök på Tivolis julmarknad eller julpremiär på bio.

I början av december i år samlas världens ledare i Paris för att enas om en lösning på världens klimatproblem. De kommer faktiskt till Frankrike med en positiv historia i bagaget. 2014 blev nämligen det år då koldioxidutsläppen inte steg för första gången på 40 år, utan låg kvar på 32 miljarder ton. Det beror i hög grad på att Kina och vi i de rika OECD-länderna har börjat lägga om vår konsumtion. Men även om koldioxidutsläppen stannar kvar på 32 miljarder ton så får vi ändå kanske bara tio år extra på oss innan det är för sent att stoppa den globala uppvärmningen.

Så det krävs en större insats. En insats som Mikael Kellers Madsen gärna gör, även om han inte är fanatiker.
 
- I fjol tog vi flyget till Italien när min bror skulle gifta sig. Vi var tvungna. Och jag menar inte att folk helt ska sluta med att flyga. När jag var yngre tog jag också flyget för att resa runt i världen. Och om mina barn någon gång vill uppleva nya kulturer så tänker jag inte hindra dem. Det vore hyckleri. Jag kan bara lära dem hur mycket koldioxid ett flyg släpper ut, så kan de tänka på det, säger Mikael Kellers Madsen.

Det här sker när jordens temperatur stiger:
 
-       Vi ser redan flera skogsbränder på grund av torka
-       Jordbruksmark eroderas
-       Nederbördsmängderna ökar
-       Nordpolens och Grönlands is smälter
-       Kraftigare oväder
-       Djurarter dör ut
-       Djurarter söker sig norrut från ekvatorn
-       Människor söker sig norrut från ekvatorn, och vi får klimatflyktingar
-       Sämre tillgång till sötvatten
-       Mindre fisk i haven

Global uppvärmning
Experterna har fastställt en maxgräns på två grader, om det fortfarande ska vara möjligt att vända utvecklingen.

Vi har över 90 procents chans att förhindra en uppvärmning med två grader, men då måste vi globalt minska koldioxidutsläppen med minst 30 procent under de kommande 15 åren.