trappor
Av:
Jan Telford

Lönar det sig att placera hållbart – så säger forskningen

Det finns starka bevis på att fonder och investeringar som styr kapital mot mer hållbara bolag kan göra en betydande skillnad för att vi kan skapa en mer hållbar framtid. Men många tvivlar fortfarande på att det skulle ge någon högre avkastning. Vi bad Hanna Silvola, professor i redovisning vid Handelshögskolan Hanken i Helsingfors, att berätta om den senaste forskningen på området.

Hanna Silvola
Professor i redovisning, Hanken

Forskning kring det tidigare mer vedertagna begreppet ”ansvarsfulla investeringar” startade redan på 70-talet och i dagens forskning används därför ibland uppgifter som är flera decennier gamla. Idag används ofta begreppet hållbara investeringar eller hållbart sparande vilka är begrepp som baseras på processen för ansvarsfulla investeringar. 

Å ena sidan kan ansvarsfulla investeringar betraktas som ett etablerat forskningsområde, men å andra sidan har både forskningen och ämnet utvecklats enormt den senaste tiden.

- Problemet med forskning som sträcker sig över långa tidsperioder är uppgifternas kvalitet. Studier inom hållbarhetsområdet omfattar ofta ett litet antal företag som analyseras och adjektivet ”ansvarsfull” kan ha syftat på många olika saker som har mätts på många olika sätt, säger Hanna.

- Jag själv skulle inte dra några långtgående slutsatser utifrån den tidigare forskningen. Den kan vara indikativ, men däremot har vi under de senaste 5-10 åren haft tillgång till uttömmande, tillförlitliga och jämförbara data, säger hon.

 

Man har konstaterat att positiv screening har en koppling till den avkastning som investeringar ger. Hanna nämner en studie som fann att den årliga avkastningen blev 8,7 procent högre än marknadssnittet om man köpte aktier i företag med höga ESG-betyg och sålde aktier i företag med låga ESG-betyg.

Tre olika metoder

Att investera hållbart kan göras på många sätt detta är de vanligaste metoderna.

Positiv screening - ett sätt är att sålla fram företag med höga ESG-betyg

ESG står för ”environmental, social and governance”, det vill säga miljö, socialt ansvar och affärsetik. ESG-betyget visar alltså hur bra ett företag klarar att hantera riskerna och ta vara på möjligheterna i fråga om miljöskydd, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och affärsetik i sin verksamhet. Nordeas Starsfonder är exempel på fonder som tillämpar positiv screening.

Negativ screening

Man kan också sålla bort företagen med de lägsta ESG-betygen och välja bort hela sektorer som bedöms som oetiska. Många av Nordeas institutionella fonder tillämpar detta. I Swedish Stars tillämpar man också negativ screening genom att till exempel utesluta bolag verksamma inom alkohol, porr och tobak.

Aktivt ägarskap

Då försöker man påverka företagen som man vill investera i. Målet är att få företagen att utveckla sina affärsmodeller så att de börjar arbeta mer hållbart med miljöskydd, samhällsansvar och affärsetik. Den här metoden tillämpar Nordea för hela sitt fondutbud men alldeles särskilt i de bolag som Nordeas Starsfonder placerar i.

- Ansvarsfulla eller hållbara investeringar är alltså övergripande termer som används för många olika saker. Därför bör man definiera vad termen de fakto betyder i varje sammanhang där man använder den, säger Hanna.

Man har konstaterat att positiv screening har en koppling till den avkastning som investeringar ger. Hanna nämner en studie som fann att den årliga avkastningen blev 8,7 procent högre än marknadssnittet om man köpte aktier i företag med höga ESG-betyg och sålde aktier i företag med låga ESG-betyg (Kempf och Osthoff, 2007).

- Men det är sant att det finns vissa sektorer, exempelvis tobaksindustrin, där kopplingen inte är lika stark och dessa företag växer nästan uteslutande i tillväxtländerna. Det är befogat att fråga sig hur länge den här situationen kommer att vara, säger Hanna.

Negativ screening verkar inte ha samma koppling till högre avkastning

- Å andra sidan minskar inte avkastningen om man tar bort de så kallade ”skurkföretagen”, så man förlorar ingenting på den metoden, säger Hanna.

Man har också sett att de företag som är duktiga på hållbarhetsfrågor har en lägre risk än andra. Skillnaden märks tydligast under lågkonjunkturer
Hanna Silvola

Hållbara företag vinner i det långa loppet

Att kortsiktigt investera hållbart har inte visat sig särskilt fördelaktigt dock. Tvärtom, företag med låga ESG-betyg verkar gå bättre på kort sikt medan de hållbara företagen vinner i det långa loppet (Derwall, Koedijk och Horst, 2011).

- Det är logiskt eftersom hållbara investeringar ofta är långsiktiga och vinsten inte kommer direkt. Det verkar som att de som investerar i dessa företag är tålmodiga och har tid att vänta på resultaten, säger Hanna.

Men om investeraren också är en aktiv ägare kan resultaten komma snabbare om man lyckas påverka företagen i rätt riktning. Sådana investeringar ger cirka 7 procent högre avkastning redan från första året jämfört med marknadssnittet och cirka 2 procent mer under efterföljande år (Dimson, Karakas och Li, 2015).

- Om försöken att påverka företagen misslyckas blir det ingen överavkastning, men den förväntade avkastningen sjunker inte heller under marknadssnittet, säger Hanna.

Man har också sett att de företag som är duktiga på hållbarhetsfrågor har en lägre risk än andra. Skillnaden märks tydligast under lågkonjunkturer (Albuquerque, Durnev och Koskinen, 2012).

- Det verkar som att de mest ansvarsfulla företagens kunder och investerare är mer lojala än andra, vilket gör aktiehandeln och aktiekursen mer stabil. Det innebär att investerarna och konsumenterna som är beredda att verkligen betala för ansvar också under en konjunkturnedgång förmodligen kommer att bli fler, säger Hanna.

Ibland betraktas hållbara investeringar som mycket riskabla eftersom det finns relativt få företag med höga ESG-betyg och det gör det svårare att sprida risken på ett effektivt sätt.
Men eftersom risken är lägre i de enskilda företagen behöver man inte lägga ”lika många ägg i korgen” för att uppnå samma risknivå, säger Hanna.

 

En gemensam standard behövs

I Nordamerika har ansvarsfulla eller hållbara investeringar ofta varit lika med negativ screening, särskilt bland de stora aktörerna, men positiv screening blir nu allt vanligare. I Europa, och särskilt i Norden, har positiv screening använts under längre tid, men här är det istället det aktiva ägarskapet som är på frammarsch.

EU-kommissionen vill fastställa detaljerade kriterier och betyg för hållbar ekonomisk verksamhet.

- Man kan säga att det är ett steg mot ett ännu större inflytande, säger Hanna.

Men det saknas en gemensam standard för bolagsstyrningsrapporter och ESG-uppgifter och det utgör ett hinder för temat och forskningen på området.

- Det finns en uppsjö av rekommendationer, men när det gäller exempelvis bolagsstyrningsrapporter så är de till stor del frivilliga och företagen kan välja själva vad de vill rapportera, säger Hanna.

EU-kommissionen vill fastställa detaljerade kriterier och betyg för hållbar ekonomisk verksamhet. Hanna tror att detta arbete kommer att bära frukt.

- Olika länder har olika rekommendationer. Om alla rekommendationer skulle falla under samma regelverk så skulle det bli mycket enklare att jämföra dem, säger hon.

- Samtidigt skulle regelverket minska beroendet av instituten som i dag bedömer företagen och tilldelar dem ESG-betyg eftersom de fungerar som ett slags alternativ till de standarder som saknas. Det är värt att notera att det också kostar pengar för de stora kapitalförvaltarna att göra djupanalyser av företag ur ett ansvarsperspektiv, avslutar Hanna.

 

Källor

Lista över vetenskapliga publikationer som texten hänvisar till

Albuquerque, Rui; Durnev, Art; Koskinen, Yrjö (2012) Corporate Social Responsibility and Asset Pricing in Industry Equilibrium. SSRN Electronic Journal. July 2012.

Derwall, Jeroen; Koedijk, Kees; ter Horst, Jenke (2011) A Tale of Values-Driven and Profit-Seeking Social Investors. Journal of Banking & Finance. 35:8, 2137–2147.

Dimson, Elroy; Karakas, Oguzhan; Li, Xi (2015) Active Ownership. The Review of Financial Studies. 28:12, 3225–3268.

Kempf, Alexander; Osthoff, Peer (2007) The Effect of Socially Responsible Investing on Portfolio Performance. European Financial Management 13:5, 908–922.