Klimaforandringer
Av:
Nina Azoulay (redigerad av Cecilia Blomberg)

COP26: "Om vi ​​inte har en tydlig riktning riskerar vi att investera i fel lösningar"

Det är helt avgörande för den gröna omställningen att världsledare kan komma överens om en gemensam, internationell färdplan när de träffas vid klimatmötet COP26 i Glasgow, säger både klimatprofessorn Sebastian Mernild och bisträdande direktör för dansk industri, Anne Højer Simonsen.

Hållbarhet
Global
Innovation

Omfattande översvämningar i Tyskland, Belgien, Indien och Kina. Destruktiva skogsbränder i Sibirien, USA, Turkiet och Grekland. Värmeböljor i Nordamerika och Europa och ett temperaturrekord på över 49 grader i Kanada. Juli månad var den varmaste månaden som någonsin registrerats för hela jordklotet. Sommaren 2021 har bjudit på extremväder och enligt experter är det en försmak av den verklighet som väntar oss med klimatförändringarna.

I september 2021 publicerade FN:s klimatpanel IPCC en ny huvudrapport och här var slutsatsen tydlig: Det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp klimatsystemet. Människoskapade klimatförändringar påverkar redan alla regioner i världen. Om det inte sker mycket stora och mycket snabba minskningar av växthusgaser kommer de globala temperaturhöjningarna att överstiga de 1,5 grader som var målet för Parisavtalet 2015.

Det är den sjätte stora rapporten som har publicerats av IPCC sedan 1990, och den utgör ramen för FN:s internationella klimattoppmöte COP26 i Glasgow i november i år.

Det anses av många vara det viktigaste klimattoppmötet sedan Kyoto 1997, då det första bindande internationella avtalet för att minska utsläppen av växthusgaser slöts. Och då är det en viktig milstolpe för Parisavtalet 2015, som nu ska uppfyllas.

Sebastian Mernild
Sebastian Mernild är professor i klimatförändringar och glaciologi och prorektor vid Syddansk Universitet och medförfattare till IPCC:s senaste klimatrapport.

– Det behövs en gemensam, internationell färdplan framåt, så vi vet hur vi kan säkerställa nollutsläpp år 2050. Det är den stora förväntningen inför klimatmötet. Men också hur man jobbar för att hålla temperaturhöjningen under 1,5 grader. Och det kommer att bli jäkligt jobbigt, säger Sebastian Mernild, professor i klimatförändringar och glaciologi och prorektor vid Syddansk Universitet och medförfattare till IPCC:s nya klimatrapport.

Han betonar att den globala medeltemperaturen redan har stigit med mellan 1,1 och 1,2 grader jämfört med före industrialiseringen.

På dagordningen i Skottland 

  • Att säkerställa netto noll-utsläpp 2050 och hålla temperaturhöjningarna under 1,5 grader. Alla länder måste sätta upp ambitiösa 2030-mål – inklusive att påskynda utfasningen av kol, begränsa avskogningen, påskynda övergången till elbilar och uppmuntra investeringar i förnybar energi.
  • Skydd och återställande av samhällen, ekosystem och naturliga livsmiljöer. Även om utsläppen minskar håller klimatet redan på att förändras och kommer att fortsätta att göra det.
  • Finansiering. För att uppfylla de två första punkterna måste mer utvecklade länder leva upp till löftet om att mobilisera minst 100 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering från 2020.
  • Samarbeta för att färdigställa den så kallade Paris Rulebook - de detaljerade reglerna för att nå målen att minska och begränsa CO2-utsläppen - och påskynda samarbetet mellan regeringar, företag och civilsamhället.

– Frågan är hur man ställer sig till problemet. För det krävs också lite fart i detta. En av de bedömningar vi tagit med i rapporten är att ackumulerade belopp över tid spelar roll. Så även om vi sänker utsläppen i framtiden spelar det också roll vad vi släpper ut idag. Ju mer vi släpper ut desto varmare blir det. Därför är rekommendationen att vi tar det stora steget nu istället för att skjuta upp det, säger Sebastian Mernild. Det gäller även våra nordiska länder och EU, som annars har ambitiösa klimatmål. Men visioner och planer är något annat är att komma fram till verklig handling, påpekar han.

– Vi måste minska 20 miljoner ton i utsläpp fram till 2050, och även om vi har avtal på 10 miljoner ton redan, är vi inte där än. Det är oroande. Tidsfristen ligger för långt in i framtiden. Visst måste det finnas tid att diskutera och organisera om och något måste vidareutvecklas, men medan vi väntar på att vi diskuterat klart kör vi för fullt på det vi redan har. Ju längre vi väntar desto svårare blir det, och det gäller att få en bra start, säger Sebastian Mernild.

Han pekar på exemplet med den danska klimatfärdplanen, som regeringen presenterade i september. Här beräknas det kosta 16-24 miljarder kronor om året att minska utsläppen av växthusgaser i Danmark med 70 procent till år 2030. Som jämförelse beräknas skadorna efter översvämningarna i somras bara i Tyskland uppgå till nästan 200 miljarder kronor. 

– En del säger att det är billigare med ett långsiktigt genomförande, men det är små summor exempelvis i förhållande till kostnaderna för skadorna vi ser i till exempel Tyskland, säger Sebastian Mernild.

"Vi måste minska 20 miljoner ton i utsläpp fram till 2050, och även om vi har avtal på 10 miljoner ton redan, är vi inte där än. Det är oroande."
Sebastian Mernild, professor i klimaförändringar

Klimat, tillväxt och export måste vara varandras följeslagare

På Dansk Industri (DI) anser också Anne Højer Simonsen, biträdande direktör och chef för DI:s klimatpolitiska enhet, att det är avgörande att det finns enighet om en gemensam, internationell färdplan.

– Näringslivet behöver sätta en riktning så att alla vet vart vi är på väg och så att vi kan komma dit snabbare, för det kräver enorma investeringar. Men om vi inte har en tydlig riktning, riskerar vi att investera i fel lösningar, och det har vi inte tid med, säger Anne Højer Simonsen.

Anne Højer Simonsen
Anne Højer Simonsen är vice VD och chef för Dansk Industris klimatpolitiska enhet. Foto: Søren Nielsen, DI.

Det är helt avgörande att öka ländernas ambitioner på klimatområdet – det måste stå klart för alla som har läst FN:s senaste klimatrapport, tillägger hon.

– Det viktigaste är att fasa ut de fossila bränslena och få mer grön energi på fältet och utbredd energieffektivisering i stor skala, säger Anne Højer Simonsen. Klimat, tillväxt, konkurrenskraft och export är inga motsatser. De måste vara varandras följeslagare. I de nordiska länderna vet vi redan mycket och har implementerat många av lösningarn redan, men i många länder har man inte kommit lika långt i klimatarbetet, och där kan vi från nordisk sida bidra till att skapa möjligheter. 

Mest av allt vill hon se att klimatmötet resulterar i en överenskommelse om ett internationellt pris på CO2-utsläpp, och att principerna för beskattning av utsläpp av växthusgaser vidgas internationellt. Och så finns det behov av att landa de sista delarna av Parisavtalet – inklusive hur företag redovisar sina CO2-utsläpp, så det är lika för alla.

– Det som också vore bra att få ut från toppmötet är några ambitiösa besked från de stora utsläpparna om minskningar. USA är tillbaka i klimatkampen och vi ser ett EU som visar allt större ledarskap. Det skulle vi verkligen vilja se mer av, säger Anne Højer Simonsen.

CO2-kvoter

Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram (UNEP), uppmanade också i början av oktober världens ledare på COP26 att införa gemensamma regler och lika priser för CO2-utsläpp, som tar hänsyn till den fulla och totala miljöpåverkan.

Även om forskarna dundrar i FN:s senaste klimatrapport finns det anledning att se fram emot COP26 med optimism, anser han. För rapporten har bidragit till att understryka allvaret.

– Språket har skärpts eftersom vi har en helt annan databas än tidigare. Vi pratar inte längre om huruvida det är människor som skapar klimatförändringarna, för vi vet att det är det. Det ger en slags optimism. Och när Joe Biden dessutom har sagt att han deltar i COP26 är det för att sätta en riktning. Frågan är då vilken väg toppmötet väljer att gå, säger Sebastian Mernild och försäkrar att civilisationen inte är på randen till undergång, även om många talar om COP 26 som "sista utrop".

– I värsta fall kommer det ingenting ut från toppmötet, och den gröna omställningen kommer inte igång. Det handlar inte om att jorden sjunker utan om att klimatet då blir varmare, blötare och mer extremt och att vi kommer att behöva ännu mer klimatanpassning, vilket blir dyrare och svårare och ger ännu större utmaningar för alla, säger han.

Anledning till optimism

Sebastian Mernild ser också med spänd förväntan på vilka besked som kommer från USA och EU och från Kina. De tre parterna står tillsammans för mer än 50 procent av utsläppen. Därför ska det bli både intressant att se hur de kommer att uppnå nollutsläpp år 2050 och vad som kommer att hända med den andra hälften av de globala CO2-kontona.

– Det är svårt när så många spelare ska spela, och därför är det lika viktigt med en gemensam färdplan. Ribban ska inte läggas så lågt att vi egentligen inte uppnår någonting, men inte heller så högt att ingen kan leva upp till det, säger han.

Det är en internationell uppgift, och därför måste så mycket som möjligt ingå i ett bindande och ambitiöst avtal, framhåller han och påpekar att cirka 80 procent av jordens befolkning kommer från tillväxtekonomier och reflekterar över USA och Europa – som står för världens tyngsta CO2-utsläpp. Därför är det vettigt att få ut danska lösningar, som har en grön profil, ut i världen, anser han.

– Det finns exportmöjligheter och branscher där man kan trycka på för att nå målet med de här avtalen och därför är det viktigt att ha en förståelse mellan näringsliv och politiker och de stiftelser som ger medel till forskning. Industrin är viktig för att nå målen. Många tror att de kan mer än vad som krävs och politikerna kan se att i takt med att nya metoder utvecklas ger det nya möjligheter till tillväxt och export. Därför handlar det om att se hela processen från forskning till produkt. Annars blir det svårt att nå klimatmålen, säger Sebastian Mernild.

Fondmagasinet har fått en egen app - hämta den här

MyInvest är en app fylld med artiklar om investeringar, fonder, olika marknader och hållbart sparande.

Är du redo att dyka ner i investeringarnas fascinerande värld?