Av:
Regner Hansen

Ekonomisk tillväxt är bra så länge jorden kan klara av det

Näringslivet kan leda vägen till en ny modell för ekonomisk tillväxt, där det är möjligt att tjäna pengar och samtidigt minska fotavtrycket på jordens resurser, miljö och klimat. Det menar Per Espen Stoknes, chef för Center for Green Growth vid Handelshögskolan BI i Oslo. Det kräver ett nytt sätt att tänka och ett nytt mått på framgång.

Oslo Norge

Per Espen Stoknes möts genast av kritik från bland annat miljöorganisationer, när han förklarar sig vara anhängare av fortsatt ekonomisk tillväxt. För har inte tillväxt varit orsaken till exploateringen av resurser och uppvärmningen av vår gemensamma planet?

– Vi måste ändra ramarna för tillväxt istället, så att det blir sund tillväxt istället för att bara säga nej till det, är svaret från Stoknes, som är chef för Center for Green Growth på Handelshögskolan BI.

– Vi måste ha grön tillväxt med mer värdeskapande, som bygger på mindre materialåtgång. Detta kan göras genom att återanvända resurser. Cirka 90 procent av allt material som idag ingår i ekonomin förvandlas till avfall eller föroreningar, säger Stoknes. Han introducerar begreppet resursproduktivitet för att mäta om tillväxten sker under det nya villkoret att planeten klarar av det.

Per Espen Stoknes har en fil.dr. i nationalekonomi och är ursprungligen utbildad psykolog. Han rullar ut sina visioner i Tomorrow's Economy, som publicerades tidigare i år av MIT Press. Han kallar glatt boken för en guidebok.

Per Stoknes
Per Espen Stoknes echef för Center for Green Growth på Handelshögskolan BI i Oslo.

Värden som inte räknas

Nordea Fondmagasinet träffar Per Espen Stoknes på Handelshögskolan BI, som ligger i norra Oslo och med utsikt över hoppbacken Holmenkollen. Han är lång, sportig och kommer med en ryggsäck, på vilken en cykelhjälm sitter fast.

Han konstaterar att det inte går att fortsätta som tidigare, där det sker förstörelse av marken, försurning av haven, förändringar i klimatet, minskad biologisk mångfald och en kontinuerlig utarmning av begränsade resurser. Det är värden som inte räknas i pengar, men som ska ingå i redovisningen.

Men en måttlig tillväxt, enligt hans uppfattning, skulle fortfarande vara önskvärd.

– Om tillväxtmodellen var annorlunda, då vore det bra med lite tillväxt för att bygga nationalförmögenheter, säkra företagens vinst, skapa jobb och stödja välfärden, säger Stoknes, som samtidigt tar avstånd från att sträva efter maximal tillväxt i bruttonationalprodukten i de rika länderna.

– Tillväxt behövs också för att sprida välfärd till fler människor på planeten. Det finns 2-3 miljarder människor i världen som lever i fattigdom. De har en rimlig förväntan på att kunna klättra på välfärdsstegen, säger han.

"Cirka 90 procent av allt material som idag ingår i ekonomin förvandlas till avfall eller föroreningar"

Per Espen Stoknes, chef för Green Growth Center på BI Norwegian Business School i Oslo

Tillväxt finns i många versioner 

Per Espen Stoknes har ytterligare ett huvudargument för tillväxt och här förlitar han sig på sin professionella insikt som psykolog.

– Sedan barnsben har människor kopplat ihop mer och större med bättre. Det ligger så djupt inom oss att vi är bäst lämpade att anpassa oss till det än att förneka det. Och då måste man tänka på att tillväxt finns i många versioner. Det kan vara tillväxt i kunskap och nätverkande. Det kan vara cyklisk tillväxt, som vi ser i naturen, säger han och påminner om att tillväxt också är relaterad till nyfikenhet, upptäckt och innovation, vilket är mycket välkomna fenomen.

– Så frågan är snarare vilken tillväxt, säger han.

Stoknes blev ekonom för att han ville göra något på systemnivå. Dessförinnan var han praktiserande psykolog och underlättade individers liv. Han har även under en kort period varit ersättare i Stortinget för Miljöpartiet. Men han ser näringslivet som en möjlig huvudkraft i övergången till grön tillväxt. Marknaden kan göra något, och den måste fortsätta vara grunden.

– Marknadens komplexitet och dynamik kan främja interaktioner, tillit och frihet, och marknaden kan bidra till mänsklig utveckling och skaparglädje, säger han och nämner att alternativet, som tyvärr är ganska utbrett, är utdelningsjakt och monopol.

'Cykelkraft' på Karl Johan.
Cykelkraft i Oslo

Planetens gränser måste ramas in

Stoknes uppmuntrar företag att förändra grunderna istället för att presentera hållbarhetsinitiativ, som i många fall är så ytliga och sporadiska att det påminner om greenwashing.

– Vad hjälper det med lite kosmetiska förändringar som CSR, solpaneler på taket och köttfria måndagar, om företaget i sin djupa kärna bidrar till en destruktiv spiral?

Han säger att företag bör inleda ett samtal om värde och tillväxt inom de ramar som med ett vetenskapligt begrepp kallas planetens gränser.

– Det unika med den gröna tillväxtmodellen är att jämföra värdeskapande med materialförbrukning. Hur många material används för att tjäna varenda krona i företaget, och hur stort tryck har dessa material på jordens resurser, och hur mycket påverkar processen miljön? Det är alltså en balanserad uppbyggnad av biologiskt och ekonomiskt kapital, men också socialt kapital, och mindre ojämlikhet globalt och i länderna är ett väsentligt inslag. Resursproduktivitet kommer in som ett mått, säger Per Espen Stoknes. Resursproduktiviteten bör vara minst fem procent och helst över sju procent, bedömer han.

Han har förberett ett "recept" med sex steg som visar vägen till övergången.

– Vi behöver återvinna material om och om igen – även hos slutanvändarna. Mer med mindre, bör vara vår nya slogan, säger han. Spridningen av förnybar energi är en annan hörnsten i grön tillväxt.

Per Espen Stoknes är fullt medveten om att en övergång till grön tillväxt står i konflikt med traditionella krav från ägare och investerare på kortsiktiga vinster. Vilket, enligt psykologen Stoknes, motsvarar Freuds teori om ett barnsligt behov av omedelbar tillfredsställelse.

Nästa våg av innovation är grön

Han säger att innovationer i den senaste världshistorien har kommit i vågor. Vi befinner oss i IT-eran och den sjätte vågen blir grön. Flera internationella organ och några företag har erkänt det. Exempel på grön tillväxtföretag i Norge är TOMRA, Kebony, Zaptec och Norcem (HeidelbergCement). Det är framsynta förvaltare och investerare som kan åstadkomma förändringar i företagen, tror han. Det är en fördel att vara first mover.

Men marknaden ska inte stå ensam. Stoknes framhåller att "ansvarsfull" politisk reglering och prissättning också är nödvändig för att främja återvinning av resurser, minska föroreningar och öka omfördelningen av varor.

– Ett nytt räknesätt kan leda till ett nytt sätt att tänka. Om dessa förändringar genomförs och återvinningen ökar från 10 procent till 50 procent, då kan vi ha en grön och rättvis värld med en sund ekonomi till 2050. Det är planen, ler Per Espen Stoknes.

 

 

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Att placera i fonder innebär en risk eftersom de pengar som placeras både kan öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av dess sammansättning, den marknad eller de marknader som fonden är exponerad mot och den förvaltningsstrategi förvaltaren använder sig av. Faktablad, informationsbroschyrer, hel-och halvårsrapporter samt fondbestämmelser finns på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.

Materialet är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer.