Garment China
Av:
Nordea Fonder

Fast fashion – Tackla problemet med låga löner för textilarbetarna

Fast fashion och billiga kläder har fått den globala klädtillverkningen att öka enormt, ofta med negativa konsekvenser för textilarbetarna. I den här artikeln pratar Olena Velychko, ESG-analytiker på Nordea Asset Management, om hur man kan tackla problemen och säkerställa hållbarhet.

Global
Insikt
Industri

Den ökade konsumtionen av det så kallade fast fashion, billiga kläder som tillverkas snabbt åt återförsäljare på massmarknaden, har bidragit till en fördubbling av den globala klädtillverkningen de senaste 15 åren. Samtidigt används kläderna allt mindre (36 procent minskad användning) under samma tid. Denna överkonsumtion uppmuntras genom allt fler kollektioner med kortare livslängd och lägre priser. Resultatet blir ett ”köp och släng”-fenomen som präglar hela modebranschen med negativa konsekvenser för arbetarna.

"Vi menar att företagen borde hantera risken genom att delta i branschinitiativ och ändra sina inköpsrutiner så att leverantörerna börjar betala levnadslöner till sina anställda"
Olena Velychko, ESG-analytiker i Nordea Asset Management

Det finns sunda affärsmässiga skäl för klädföretagen att ta tag i den allt allvarligare ESG-risken med löner som inte går att leva på.

- Vi menar att företagen borde hantera risken genom att delta i branschinitiativ och ändra sina inköpsrutiner så att leverantörerna börjar betala levnadslöner till sina anställda säger Olena.

De kan också höja sin egen effektivitet och på så sätt neutralisera de ökade kostnaderna eller fokusera på underleverantörerna genom att ställa vissa minimikrav på fabrikerna som förbättrar arbetsvillkoren, minskar personalomsättningen och höjer medarbetarnas hälsa och motivation. Detta skulle öka både produktiviteten och kvaliteten. De kan också fokusera på att höja medvetenheten bland konsumenterna och förbereda dem att betala mer för sina kläder. Slutligen kan de satsa på FoU för att ersätta dyra och ohållbara länkar i leverantörskedjorna och få ut produkterna mer effektivt på deras marknader [4]. Det ligger i alla företags intresse att göra dessa saker.

Att ta tag i problemet med löner som inte går att leva på och göra det på ett hållbart sätt kan hjälpa företagen att effektivisera både sin egen verksamhet och leverantörens. Åtgärderna skulle också öka öppenheten kring produkterna/tjänsterna gentemot kunderna. Konsumenternas efterfrågan på mer hållbara kläder ökar och företagen som gör något för att lösa frågan om levnadslöner kommer att uppmärksammas och det kan ge deras varumärken en hållbarhetsskjuts.

 

Källor:

[1] Levnadslönen definieras som den lägsta inkomst som krävs för att en arbetare ska klara sin egen och familjens mest grundläggande behov, och vissa besparingar. Arbetaren ska tjäna sin lön under sin normala arbetstid (dvs. utan övertid). I FN:s konvention om mänskliga rättigheter (1948) står det även (artikel 23.3): ”Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.”

[2] H&M, H&M-koncernens hållbarhetsrapport (2018)

[3] Ankermetoden är en ny beräkningsmodell för levnadslön. Metoden har publicerats och fått brett stöd, och den kan användas både för internationella och lokala jämförelser. Den har tagits fram av levnadslönsexperterna Richard Anker (tidigare på ILO) och Martha Anker (tidigare på WHO). En mer detaljerad beskrivning av metoden finns här.

[4] Till exempel Levi Strauss (2018) ”Project F.L.X. Redefines the Future of How Jeans Are Designed, Made and Sold”

 

Den här artikeln ska inte betraktas som en köprekommendation från Nordea. Tala alltid med din placeringsrådgivare innan du köper värdepapper.

Fondmagasinet har fått en egen app - hämta den här

MyInvest är en app fylld med artiklar om investeringar, fonder, olika marknader och hållbart sparande.

Är du redo att dyka ner i investeringarnas fascinerande värld?