Garment China
Av:
Nordea Fonder

Går det att få bukt med de dåliga villkoren inom textilindustrin?

Fast fashion och billiga kläder har fått den globala klädtillverkningen att öka enormt, ofta med negativa konsekvenser för textilarbetarna. I den här artikeln pratar Olena Velychko, ESG-analytiker på Nordea Asset Management, om hur man kan tackla problemen och om hur vi som fondförvaltare ser på problemet. 

Global
Insikt
Industri

Den ökade konsumtionen av det så kallade fast fashion, billiga kläder som tillverkas snabbt åt återförsäljare på massmarknaden, har bidragit till en fördubbling av den globala klädtillverkningen de senaste 15 åren. Samtidigt hamnar allt fler kläder i soporna innan de slitits ut för att de går ur mode eller är av för dålig kvalitet.

Konsumenterna byter ut garderoben allt snabbare. Idag används kläder i genomsnitt 36 procent mindre än för 15 år sedan. Denna överkonsumtion uppmuntras genom allt fler kollektioner med kortare livslängd och lägre priser. Dessutom får textilföretagen kläderna allt snabbare från fabriken till konsumenterna. Ett plagg som en konsument ser på catwalken eller Instagram finns genast att köpa i modehusets webbutik.

Olena Velychko
Olena Velychko
ESG-analytiker i Nordea Asset Management

Textilföretagen har med andra ord ett fast grepp om konsumenterna och har skapat en köp och släng-kultur som genomsyrar hela industrin. Och det i bekymrande grad. För överkonsumtionen är inte gratis. Det är miljön och de fattiga utvecklingsländerna som får betala notan.

– Fast fashion-företag vil ha snabbare och billigare tillverkning och söker primärt arbetskraft i länder som Bangladesh, Myanmar och Etiopien där de inte behöver bekymra sig över fackföreningar och arbetstagarnas rättigheter. Länder där arbetsförhållandena är eländiga och lönerna är extremt låga, säger Olena Velychko, ESG-analytiker på Nordea Asset Management.

– Det går inte att leva på minimilönen som betalas i de här länderna. Och det får en negativ effekt på både den sociala och ekonomiska utvecklingen, säger Olena Velychko.

Vad är fast Fast fashion?

Fast fashion innebär att modetrender rör sig snabbt från catwalken till återförsäljare. Det är särskilt unga som driver på utvecklingen då de rör sig på digitala plattformar och sociala medier och snabbt kan fånga upp de senaste trenderna.

En hållbar framtid för textilindustrin
Nordeas team för hållbara investeringar har tagit en närmare titt på hur fabrikspriserna påverkas om man börjar betala en anständig och lön som faktiskt går att leva på till de som arbetar på fabrikerna. De genomsnittliga månadslönerna har uppskattats utifrån uppgifter från H&M, som är det enda större textilföretaget som är transparent i fråga om lönerna. För leveranskedjan har vi använt de senaste estimaten från Global Living Wage Coalition (utom för Turkiet och Kambodja för vilka vi använt wageindicator.org).

Vilken effekt det får att höja lönerna till en anständig nivå är i hög grad beroende av de enskilda länderna. Men sannolikt skulle detta höja fabrikspriserna med 6 till 13 procent.

När minimilönerna eller löner som förhandlats till exempel genom kollektivavtal höjs påverkar det alla köpare på samma sätt. Och det tvingar företagen, också dem som inte har förbundit sig att betala levnadslöner, att betala mer till fabrikerna. Det här är den faktor som på lång sikt lägger press på branschen. Det gäller särskilt de företag som inte erkänner och tar hand om utmaningarna och ESG-riskerna i samband med dessa extremt låga löner.

"Fast fashion-företag vill ha snabbare och billigare tillverkning och söker primärt arbetskraft i länder som Bangladesh, Myanmar och Etiopien"
Olena Velychko, ESG-analytiker i Nordea Asset Management

– Vi menar att företagen borde hantera risken genom att delta i branschinitiativ och ändra sina inköpsrutiner så att leverantörerna börjar betala levnadslöner till sina anställda, säger Olena Velychko.

De kan också höja sin egen effektivitet och på så sätt neutralisera de ökade kostnaderna eller fokusera på underleverantörerna genom att ställa vissa minimikrav på fabrikerna som förbättrar arbetsvillkoren, minskar personalomsättningen och höjer medarbetarnas hälsa och motivation. Detta skulle öka både produktiviteten och kvaliteten.

De kan också fokusera på att höja medvetenheten bland konsumenterna och förbereda dem att betala mer för sina kläder. Slutligen kan de satsa på forskning och utveckling för att ersätta dyra och ohållbara länkar i leverantörskedjorna och få ut produkterna mer effektivt på deras marknader.

– Det ligger i alla företags intresse att göra dessa saker. 

Om företagen tar ställning till problemen på fabrikerna och hanterar dem på ett hållbart sätt kan det få en positiv inverkan på verksamheten. Både för företaget men framför allt för leverantörerna, säger hon och fortsätter. Konsumenternas efterfrågan på mer hållbara kläder ökar och företagen som gör något för att lösa frågan om levnadslöner kommer att uppmärksammas och det kan ge deras varumärken en hållbarhetsskjuts. Att säkra rättvisa förhållanden och löner till arbetstagare i utsatta länder är bara ett sätt för företagen att öka hållbarheten och säkerställa verksamhetens framtid, avslutar Olena Velychko.

 

 

Den här artikeln ska inte betraktas som en köprekommendation från Nordea. Tala alltid med din placeringsrådgivare innan du köper värdepapper.

Fondmagasinet har fått en egen app - hämta den här

MyInvest är en app fylld med artiklar om investeringar, fonder, olika marknader och hållbart sparande.

Är du redo att dyka ner i investeringarnas fascinerande värld?