Rent vand
Av:
Charlotte Holst

Teknik och hänsyn ska rädda oss ur vattenkrisen

Sjunkande grundvatten, skyfall och långvarig torka. Vattenresurserna blir allt mer värdefulla i takt med att världens befolkning ökar. Tekniska lösningar och en mer sparsam förbrukning ska säkra att vi har vatten också i framtiden.

Global
Klimat och Miljö

sdg

FN:s globala mål nr 6: Rent vatten och sanitet

Vi ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla

I en serie artiklar sätter vi fokus på FN:s 17 globala hållbarhetsmål och lyfter fram bolag som vi anser arbetar med att främja dem.

sdg

Varje måndag klockan 14 publicerar stadsförvaltningen i Kapstaden statistik över miljonstadens vattenförbrukning och vattennivån i dammarna. Invånarna följer uppdateringarna med stor uppmärksamhet. Den långvariga torkan 2015-2018 när vattnet var skrämmande nära att helt ta slut är fortfarande i färskt minne.

– Vattenfrågan har inte slutat att engagera. Även om det gått en tid och torkan är över för den här gången så följs vattenläget med stort intresse. Folk visar att de lärt sig något av krisen, säger Kevin Winter.

Han är forskare och chef på Future Water Institute vid Kapstadens universitet och han satt med i den kommitté som utarbetade en strategi för att skapa uppmärksamhet kring de sjunkande vattennivåerna.

Tuffa restriktioner och böter för överträdelser infördes och en stor informationskampanj genomfördes för att få invånarna att ändra sina vanor. Återbruk och sparsamhet har blivit honnörsord. Folk har lärt sig att se vattnet som en knapp resurs, och inte som något man kan ta för givet.

Vandposter
Stränga vattenrestriktioner infördes under torkan i Kapstaden. (Foto: Mammut Media)

Larmnivån i Kapstaden ligger fortfarande på 3 av 5, säger Kevin Winter.

– Men om det fortsätter att regna bör vi kunna sänka nivån till 2 i oktober. Det regnar just nu, säger han.

Men det kan bli en kort frist. Sydafrika – och många andra platser runtom i världen – kommer att fortsätta påverkas av sjunkande grundvatten.

Vattentåg med miljontals liter

Enligt en ny analys från World Resources Institute (WRI) är 17 länder, som tillsammans står för en fjärdedel av världens befolkning, drabbade av extremt höga nivåer av ”vattenstress”. Kapstaden är ett av de drabbade områdena. Chennai – en av Indiens storstäder med 10 miljoner invånare – är ett annat. Här är vattenreservoarerna nästan tomma och sen i juli fraktar man varje dag miljontals liter vatten till staden med tåg från en damm som ligger 36 mil bort.

Situationen i Chennai visar vad extrema väderförhållanden och klimatförändringen för med sig. 2015 drabbades staden av omfattande översvämningar där hundratals dog och ännu fler miste sina hem. I dag är stadens fyra stora vattenreservoarer i stort sett uttorkade. Oförutsägbara regnmönster, en utebliven monsun, kraftig befolkningsökning (från 500 000 till 10 miljoner invånare på 100 år) och dålig vattenförsörjning är skälen till att Chennai nu befinner sig i den värsta vattenkrisen på 30 år.

Lantbruket tär på grundvattnet

En viktig orsak till att grundvattenreservoarerna minskar är att grundvatten pumpas upp till lantbruket. I Indien används nästan 90 procent av grundvattnet till konstbevattning i lantbruket. Grundvattenreservoarerna påverkas också av torka och regn.

Källa: NASA

Också i flera andra länder – där Mellanöstern och Nordafrika är värst drabbat – är man på god väg att helt få slut på sitt vatten. Enligt NASA håller 21 av världens 37 största grundvattenreservoarer på att tömmas.

Torka och ökenspridning förvärrar läget och FN räknar med att var fjärde person kommer att påverkas av återkommande vattenbrist 2050. Befolkningsutvecklingen, där fler människor kräver mer livsmedel, och klimatförändringar med oförutsägbara regnmönster gör inte problemet mindre. 

Kalifornien och Saudiarabien

Kalifornien är ännu ett exempel på ett område som törstar efter vatten. Från 2007 till 2015 förlorade sydvästra Kalifornien fyra gigaton färskvatten varje år. Ett gigaton vatten fyller 400 000 olympiska simbassänger. Också i Saudiarabien slukar lantbruket färskvatten. Från 2002 till 2016 förlorade landet 6,1 gigaton av sitt lagrade grundvatten om året.

Källa: NASA 

Svårt att bedöma vattenbehovet

Men vad ska man göra åt befolkningsökningen och minskade vattenresurser? World Resources Institute (WRI) pekar på tre insatser. En handlar om att öka effektiviteten i lantbruket: ”Världen behöver varenda droppe som kan sparas i livsmedelsproduktionen. Bönderna ska använda säd som kräver mindre vatten och förbättra sina bevattningstekniker genom att använda precisionsbevattning istället för att övervattna sina åkrar”, skriver de.

Budskapet att vatten är en resurs som måste hanteras med större varsamhet ligger bakom en lösning som tagits fram av det danska forsknings- och konsultföretaget DHI GRAS. De kombinerar satellitdata och meteorologiska data i en modell som med stor exakthet kan mäta hur mycket vatten olika grödor avdunstar, och därmed hur mycket vatten de behöver. Det är väldigt svårt för en lantbrukare att uppskatta det, säger Torsten Bondo som är affärsutvecklingschef på avdelningen som arbetar med satellitdata.

– För en lantbrukare är det svårt att mäta vattnets kretslopp på åkrarna, även här i Västeuropa. Ofta går man bara på känn. Dessa analyser och exakta värden visar precis hur mycket vatten som behövs och därmed kan man undvika övervattning, säger han.

Torsten Bondo
Torsten Bondo, affärsutvecklingschef på DHI GRAS – här i Uganda där man testar en ny vattenbesparande teknik.

20-30 procents vattenbesparing

Termiska data visar hur mycket värmestrålning som avges. Optiska data visar hur solljuset reflekteras. Med hjälp av artificiell intelligens kan man koppla ihop dessa två datasystem och mäta exakt hur mycket vatten som krävs för att odla bomull, avokado, vin och alla möjliga andra grödor. Modellen kan användas i lantbruket överallt, säger Torsten Bondo.

– Den är skalbar och kan användas i hela världen för alla vattenintensiva grödor. Så den har en jättestor potential, säger han.

Enligt Torsten Bondo kommer man att kunna spara ”avsevärda mängder vatten”. Han är försiktig med att nämna en siffra, men mellan 20 och 30 procent är inte orealistiskt. 

– Det beror dock mycket på de lokala förhållandena, och vilka grödor och vilken mark det handlar om, säger han.

I dag används 70 procent av världens färskvatten till bevattning.

Olagliga borrhål

Den tekniska lösningen från DHI GRAS har uppmärksammats internationellt. I december 2018 fick företaget ett stipendium från Microsoft och National Geographic för att vidareutveckla den. Stipendiet ingår i Microsofts ”AI for Earth”-program (AI: artificiell intelligens) som stödjer hållbara projekt där artificiell intelligens är en central komponent.

Just nu testar man modellen på ett lantbruksområde i Uganda där 2 000 bönder odlar grödor.

– Vi gör våra tester i en tuff miljö som är starkt påverkad av klimatförändringar med kortare och mer intensiva regnperioder, säger Torsten Bondo.

Uganda
Trycket på vattenresurserna märks också i Mubuku som ligger i Kasese-distriktet i västra Uganda. Här testas DHI GRAS tekniska lösning på ett stort landområde. (Foto: Torsten Bondo)

Allt svårare förhållanden har fått många bönder att borra olagliga vattenhål eller göra olagliga fördämningar längs floderna för att säkra sin vattenförsörjning, men då försvinner vattnet plötsligt längre ner i floden.

– Det finns ett tryck på färskvatten överallt i världen och därför behöver vi lösningar som kan tala om exakt hur stort det verkliga vattenbehovet är, säger Torsten Bondo. 

Han erkänner dock att det kommer att dröja innan en afrikansk bonde kan stå och titta på en avdunstningskarta som tagits fram av satelliter.

– Det är helt klart en utmaning att ta fram lösningar som är lätta att använda och som bönderna också litar på. Där har vi ett stort informations- och utbildningsjobb att göra. Och så måste vi få med oss de stora jordbruksproducenterna så att deras kunder kan få glädje av det. Nu testar vi i Uganda och vi ska även göra några andra lättare tester. Men det ser lovande ut, säger han.

Vandsystem
Området består av många mindre lantbruk som får sitt vatten från en närbelägen flod. Vattnet fördelas genom ett system med kanaler och mekaniska slussar. Vattenområdet styrs av staten. (Foto: Torsten Bondo)

Smutsigt vatten renas naturligt

En annan insats som WRI pekar på att är man ska sluta se spillvatten som spill. Om man kan rena och återanvända det kan man få en ”ny” vattenkälla. Även Kevin Winter från universitetet i Kapstaden anser att återbruk är viktigt för att säkra tillräckligt med vatten i världen. I Franschoek, som ligger öster om Kapstaden bredvid naturreservatet Haweqwa, ligger forskningscentret Water Hub. Här arbetar man bland annat med att rena förorenat vatten som strömmar ner från berget från samhället Langrug som ligger två kilometer högre upp. Vattnet renas med hjälp av naturens egna processer och återanvänds.

– Vi tar det förorenade vattnet och renar det på naturlig väg så att det kan användas i lantbruket. Det kan till exempel användas till att odla grönsaker av bästa kvalitet, säger Kevin Winter.

Istället för kemikalier använder man till exempel småsten och plantor för att rena vattnet. Det pågår massa forskning och försök med att rena, bevara och återanvända vatten på Water Hub.

– Vi bygger kunskap i stor skala och satsar mycket på att exportera den till resten av världen, säger Kevin Winter.

Återbruk och sparsamhet

Det hänger inte bara på tekniken. Alla som använder vatten måste hjälpa till genom att ändra sin inställning. Om hänsyn, försiktighet och sparsamhet blir det normala så behandlar vi vattnet som den knappa resurs det faktiskt är på många ställen runtom i världen.

Kevin Winter, som arbetat professionellt med vattenresurser under många år, har under lång tid själv samlat regnvatten hemmavid för att minska sin egen vattenförbrukning. När torkan slog till blev det plötsligt skrämmande tydligt hur betydelsefullt det var.

– Det var nära att vattnet helt tog slut och nära att offentliga institutioner fick stänga, bland annat min egen arbetsplats, universitetet i Kapstaden. Jag har sparat vatten under många år men när torkan drabbade oss blev det tydligt hur viktigt det är, säger han.

 

Den här artikeln ska inte betraktas som en köprekommendation från Nordea. Tala alltid med din placeringsrådgivare innan du köper värdepapper.

Fondmagasinet har fått en egen app - hämta den här

MyInvest är en app fylld med artiklar om investeringar, fonder, olika marknader och hållbart sparande.

Är du redo att dyka ner i investeringarnas fascinerande värld?