Av:
Fondmagasinet

Klimatförändringarna påverkar dina investeringar

Klimatförändringarna har blivit en viktig riskfaktor att ta i beaktan för den globala ekonomin, och det är nu fastställt att kopplingar finns till den ekonomiska tillväxten. Det senaste numret i Nordeas rapportserie om ESG-investeringar handlar om vad klimatförändringen innebär för investerare. Så vad kan vi förvänta oss av framtiden? Vi ställde några väl valda frågor till Nordeas chefsstrateg Johan Larsson kring detta.

Hurricane

Att se över och försöka hantera olika risker ingår i det dagliga arbetet för någon som arbetar med investeringar. Klimatförändringarna har nu lagts till på listan över risker som måste analyseras och hanteras. Utmaningen här är att vi aldrig har varit med om detta tidigare. Vi vet inte hur klimatförändringarna kommer att påverka ekonomin, vi vet bara att de kommer att göra det.

För att försöka få en överblick över möjlig påverkan så har några av Nordeas investeringsstrateger analyserat ett realistiskt scenario som sträcker sig över tre decennier. Vi pratar med chefsstrateg Johan Larsson för att få veta mer om vad analysen visat.

Johan Larsson

Johan Larsson

Chefsstrateg, Nordea

Den första frågan är kanske den mest grundläggande: vad behöver investerare veta om klimatförändringen?

Vårt budskap är att klimatförändringen sannolikt kommer att påverka avkastningen på sparande och investeringar på lång sikt. Det går inte att säga hur stor påverkan blir, men vi är övertygande om att kopplingen finns där: temperaturen stiger och åtgärder som vidtas för att bromsa den globala uppvärmningen kommer att pressa avkastningen på vissa tillgångar, inklusive aktier och obligationer. Det är något som man bör räkna med och planera för i sina långsiktiga investeringar.

Hur påverkas avkastningen av klimatförändringen?

Enkelt uttryckt så innebär klimatförändringen att ekonomierna blir mindre produktiva – och ökad produktivitet är viktig för den ekonomiska tillväxten som i sin tur påverkar den förväntade avkastningen på många finansiella tillgångar.

Så klimatförändring = lägre produktivitet = lägre ekonomisk tillväxt = lägre avkastning?

Ja, i viss mån. Ta temperaturhöjningen: produktiviteten brukar minska på varmare arbetsplatser – det märker vi själva när det blir för varmt på kontoret. Högre temperaturer ökar också sannolikheten för extremväder som slår mot produktionen och infrastrukturen, vilket också minskar produktiviteten. Sedan har vi kostnaderna för alla åtgärder som vi måste vidta för att bromsa temperaturhöjningen. Att sänka koldioxidutsläppen innebär att produktiviteten minskar, åtminstone tillfälligt. Om produktiviteten minskar i ett land så minskar även välståndet, och förr eller senare får det genomslag på avkastningen från sparande och investeringar.

Du säger ”i viss mån”: påverkas alla regioner lika mycket?

Enligt vår analys kommer klimatförändringen att påverka länder och regioner på olika sätt. En temperaturhöjning får exempelvis större inverkan på produktiviteten i länder som redan har en relativt hög mediantemperatur (över 15°C). Vi bedömer också att länder med koldioxidintensiv tillverkningsindustri och/eller stora reserver av fossila bränslen kommer att påverkas mer. Det kostar mer för dessa länder att ställa om till en koldioxidsnål ekonomi och deras reserver med fossila bränslen kommer att tappa värde när nya, renare tekniker fasas in.

Hur ser utsikterna ut för de nordiska länderna?

Så länge som den globala temperaturökningen inte stiger mer än cirka 2°C jämfört med tiden före industrialiseringen så bör de nordiska länderna påverkas mindre, relativt sett. Mediantemperaturerna i Norden är så låga att en liten temperaturökning faktiskt skulle kunna öka produktiviteten. Kostnaden för att ställa om till en koldioxidsnål ekonomi blir också lägre i Norden.

Hur snart kan vi räkna med att se hur klimatförändringen påverkar avkastningen?

Det tar lång tid innan vi märker hur stor inverkan klimatförändringen får och det innebär att det är svårt att göra några säkra prognoser. Vi vet heller inte hur regeringarna i olika länder kommer att ta itu med utmaningen att ställa om till en koldioxidsnål ekonomi. En koldioxidskatt skulle till exempel kunna sänka produktiviteten och den ekonomiska tillväxten. Men det beror på hur stor den blir och hur intäkterna används. De skulle kunna användas för att minimera störningarna i ekonomin. Man skulle till exempel kunna investera i utvecklingen av ny teknik så att det blir billigare för företagen att börja använda den, eller kompensera hushållen för högre elkostnader.

Vilket råd har du till sparare och investerare?

För det första är det viktigt att påpeka att vår analys, precis som alla andra, bygger på antaganden. Det är så här vi har valt att tänka kring de här frågorna. Men vi hoppas att vi kan inspirera sparare och investerare att också börja fundera kring dessa frågor, särskilt när de planerar för långsiktiga investeringar. Ett klokt råd kan vara att välja en bank som gör det jobbet åt dig, genom att ta hänsyn till klimatriskerna i investeringsbesluten.