Av:
Charlotte Holst, journalist

Klimatkriser påverkar fondsparare: När torkan drabbade Kapstaden

När naturkatastrofer inträffar påverkas även kapitalflödena. Verksamheter och fondsparare måste bli mer vaksamma på klimatriskerna. För, var väntar nästa storm, torrperiod eller översvämning? Och vad betyder det för avkastningen? I Kapstaden blev den tre år långa torrperioden en påminnelse om vad klimatförändringarna kan innebära, och det fick stora företag att se om sitt hus inför framtiden.

Mark

Översvämmade hamnar, torkdrabbade landområden och stormar som raserar byggnader. Även verksamheter, och därmed investerare, drabbas vid naturkatastrofer. Och näringsliv och kapitalförvaltare måste i ökande grad bereda sig på att hantera de oförutsägbara effekterna av klimatförändringar.

År 2015 drabbades Västra Kap-provinsen och Kapstaden, med cirka fyra miljoner invånare, av en utdragen torrperiod som varade ända fram till våren 2018. Området var skrämmande nära ”Day Zero”, med en avstängning av vattendistributionen som skulle göra stadens invånare hänvisade till offentliga vattenposter.

Vandposter
Klimatförändringar har en många konsekvenser - en av dem är tillgång på vatten

Det var inte bara invånarna som drabbades. Även stora företag sattes i krisberedskap när vattenförsörjningen hotades. Jordbrukssektorn svarar för 63 procent av vattenförbrukningen i Sydafrika, och Distell, Afrikas ledande producent av vin, sprit och läskedrycker, drabbades hårt av torkan.

– Torkan slog hårt mot jordbrukssektorn och mot vår vinproduktion. Den industriella delen av vår verksamhet påverkades också rejält. Vi blev tvungna att hantera ”det nya normala” läget, säger Distells vd Richard Rushton.

Richard Rushton

Richard Rushton

CEO, Distell

Det nya normala

Nordeas innehav i sydafrikanska företag uppgår till över en miljard euro. För att långsiktigt skydda sina fondandelsägares intressen och få en bild av hur företagen hanterar vattenbristen har Nordea studerat sex företagsexempel från olika sektorer och deras motståndskraft mot bakgrund av vattensituationen.

– Klimatförändringar har en lång rad konsekvenser – och en av dem handlar om vatten. Vi behöver förstå omfattningen av dessa och lära av städer som Kapstaden för att kunna förstå och mildra konsekvenserna, och för att anpassa våra placeringar med tanke på vattenbrist och torka.

Nordeas analys visar att när krisen slår till, så skärps uppmärksamheten. Bristen på vatten gjorde företagen medvetna om hur utsatta de är och fick dem att agera. Flera har infört brådskande handlingsplaner för att hantera vattenbristen, och dessa har gått från att vara beredskapsplaner till att vara det nya ”normala”, som Richard Rushton uttrycker det. Ett slags due diligence, men nu med tanke på hotande naturkatastrofer.

– Vi vet alla att vatten är livsnödvändigt. Och när det blev risk för ”Day Zero” blev vi tvungna att ta till mer vittgående åtgärder, berättar Richard Rushton.

Ristriktioner
Den langvarige tørke betød, at bevidstheden om, at vand skal behandles nøjsomt, blev skærpet.

Omsorgsfullt och sparsamt

Distell har investerat i uppsamling och bearbetning av spillvatten som sedan kan återanvändas, och i juni 2018 hade man minskat vattenförbrukningen med 38,1 procent. Även de andra exempelföretagen har minskat sin vattenanvändning.

– Vi räknar med att priset på vatten kommer att gå upp eftersom det är en så knapp resurs. Vi ska behandla vatten sparsamt och med omsorg, och skydda det som en ömtålig vara, säger Richard Rushton och påpekar att projekt och investeringar i vattenoptimering, liksom besparingar, inte ger någon snabb avkastning. Däremot bidrar de på sikt till en ändrad inställning inom hela företaget och hos leverantörerna.

– Medvetenheten om att vatten är en ömtålig resurs, som man måste vara rädd om, är också en form av riskhantering. I Västra Kap-provinsen har alla företagsledare ändrat sitt synsätt. När man står inför ett sådant hot, en sådan katastrof, ökar förståelsen, säger Richard.
 

En stark tro

I Distells värdekedja återfinns jordbrukaren Theo Basson. Han är sedan lång tid leverantör till Distell och smärtsamt medveten om vikten av vatten. I tre generationer har hans familj odlat vindruvor. Torkan slog hårt, berättar han och pekar på att man i vindistriktet Darling tvingats dra ner på skörden med 50 procent. Det är svårt att göra upp några planer för verksamheten, säger Theo.

– När vi överväger vattenreningssystem och strategier mot torkan, är det inte för att öka produktionen eller vinsten utan snarare för att minska risken, säger Theo och förklarar hur vädret har förändrats:

– För tjugo år sedan drog kallfronterna in här. Det betydde att det föll mycket mer regn här i sluttningarna. Det regnade lugnt och stilla i en vecka, då man inte såg till solen. Regnet hade gott om tid att tränga ner i jorden. Nu regnar det häftigt en hel, eller kanske en halv dag, och så är solen tillbaka.
Med ett sådant extremt och oberäkneligt vädermönster är det svårt att satsa och planera långsiktigt, säger Theo Basson, som inte känner att han kan göra något annat än att hålla fast vid sin tro.

– Man måste ha en stark tro, en tro på att nästa år ska bli ett bra år och att regnen ska återvända. Man måste fortsätta tro, även om skörden bara blir hälften så stor.

 

 

Feroz Koor
Feroz Koor är hållbarhetschef på Woolworth.

Woolworths vattenplanering

Ett annat storbolag som Nordea besökt är stormarknadskedjan Woolworth, som satsar stort på hållbarhet och lokalt producerade varor. På Woolworth har man i många år haft ett program för ”holistic agriculture development”, det vill säga utveckling av ett hållbart jordbruk.

– Vatten har hela tiden stått på dagordningen och varit en av de centrala riskerna vi arbetat med de senaste åtta till tio åren. Vi pratar ständigt med våra bönder om vatten och vattenförbrukning, så vi var till viss del väl förberedda, säger Feroz Koor, hållbarhetschef på Woolworth, om den långvariga torrperioden. Den blev trots allt en startpunkt för något nytt.

– Torkan fick oss att arbeta mer målinriktat med långtidsplanering när det gäller klimatförändringar och vattnets betydelse. Vi vet att den västliga regionen stadigt blir torrare, säger Feroz.

– Vi tittar på om vi ska behöva flytta eller måste hitta alternativ i leverantörskedjan. Vi vill inte börja importera. Vi vill arbeta MED våra leverantörer och undersöka vart vi kan flytta. Kanske längre norrut där det kommer mer regn i framtiden, berättar Feroz Koor.

– Om man inte hanterar utmaningarna på ett ansvarsfullt sätt skapar det ökade utgifter för företaget och ger oss lägre avkastning. Vatten är en extremt viktig resurs. Om vi inte har tillräckligt med vatten, både till befolkning och företag, löper vi en mycket stor risk att inte uppnå det vi vill, nämligen en bra avkastning som är både ansvarsfull och hållbar, förklarar Feroz.

För Nordea – som största nordiska bank och investerare – är det avgörande att noga bevaka utmaningarna och besöka utsatta företag och platser på jorden, som exempelvis Kapstaden. Både för att lära och informera oss, men också för att förstå var lösningarna finns som vi kan investera i eller låna ut pengar till.

Läs Nordeas rapport: Waterproof investments - analysis of water-related risks within South African companies