Nordiska företag toppar hållbarhetslistan

Fem danska, fem finska, två svenska och två norska företag ligger 2021 på den prestigefulla Global 100-listan över världens mest hållbara företag. Det är en stark överrepresentation i förhållande till de nordiska ekonomiernas storlek, och utvecklingen är tydlig.

De senaste fem åren har det stadigt funnits 14–15 nordiska företag på listan, som sammanställs av det ansedda mediehuset och analysföretaget Corporate Knights.

Den amerikanska forskaren Robert Strand undervisar i nordiska företags hållbarhet på University of California-Berkeley och på Copenhagen Business School (CBS). Han menar att de nordiska företagens placeringar på Corporate Knights lista överensstämmer med vad man också kan se i Dow Jones hållbarhetsindex och i SDG-index (FN:s hållbarhetsmål).

– Alla dessa rankningslistor visar att nordiska företag överlag överträffar alla andra när det gäller hållbarhet. Se till exempel på SDG-indexet, där Norden har haft de tre topplaceringarna sedan starten 2015, säger Robert Strand.

Han menar att rankningslistorna börjar göra omvärlden uppmärksam på det nordiska sättet att leda företag och samhälle för att uppnå hållbarhet.

– Jag förutser att ni under de närmaste fem åren får mycket uppmärksamhet från hela världen. Ett strålkastarljus kommer att riktas mot Norden, och de bästa talangerna kommer att söka sig till era företag, för de unga vill arbeta i företag som är världsledande på hållbarhet.

Han förklarar att hans studenter på Berkeley letar efter just den kultur som finns i nordiska företag.

– Många studenter knackar på hos mig och säger att de vill arbeta i ett hållbart företag med platt hierarki och möjlighet till bra balans mellan arbete och fritid där de kan bidra till att utveckla företaget och samhället. Jag berättar för dem att så är det i nordiska företag, säger Robert Strand.

Tio gånger oftare på listan än amerikanska företag

Placeringarna på Global 100-listan talar sitt tydliga språk när man sätter de nordiska ländernas BNP i relation till större länder såsom USA, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Dessa länder har 20, 7, 5 respektive 9 företag på listan.

I förhållande till amerikanska företag är nordiska företag representerade på listan nästan tio gånger oftare, och sex gånger oftare än tyska och brittiska företag och tre gånger oftare än franska.

Den tyske professorn Kai Hockerts från institutionen för ledarskap, samhälle och kommunikation vid CBS forskar också om hållbarhet, och han ser något särskilt hos de nordiska företagen. Han kopplar de starka prestationerna till hur de nordiska demokratierna fungerar.

– Joe Biden talar om att demokratin måste visa att den kan leverera, och det tycker jag att de här placeringarna är ett bevis på. De hänger samman med hur ni har inrättat samhället, med platta hierarkier och en öppen, inkluderande tillgång till intressenter. Nordiska företag ska inte bara maximera välståndet, utan har många likvärdiga mål. För att kunna agera hållbart måste man involvera och samarbeta med sina intressenter, säger Kai Hockerts, som ser tyska företag som mer hierarkiska.

Flest finska och danska företag på listan

Finland och Danmark har de senaste åren varit något mer representerade på Global 100-listan än Sverige och Norge.

Finland har sedan 2017 haft mellan fyra och sju företag på listan, medan antalet danska företag har ökat från två 2017 till fem 2020 och 2021. Sverige har samtidigt gått från fem 2018 till två 2021. Norge har i snitt haft två företag på listan under de fem åren.

Robert Strand tillstår att det finns inbördes skillnader, men menar att likheterna är betydlig mer slående. Han kopplar samman de nordiska företagens hållbarhet med ett mer öppet och samarbetsinriktat arbetssätt, där man söker samförstånd. Och så bidrar institutionella faktorer som betald föräldraledighet, kollektivavtal och betald utbildning. Det ger bra betyg i fråga om hållbarhet.

– Era företag har platta strukturer, där ledningsgrupperna är öppna för kritiska synpunkter och samarbetar med många intressenter som kunder, lokalsamhälle, myndigheter och organisationer. Makten är också betydligt bättre fördelad i samhället än i USA, där den är koncentrerad till några få. Det binder samman era samhällen och ger ett bättre utgångsläge för hållbarhet. I USA finns starka motsättningar mellan företag, lagstiftare och samhälle, och vi ser företag som underminerar demokratin.

Nordisk jämställdhet lyser igenom

Relativt sett ligger Norden bra till i fråga om lika lön för män och kvinnor, och det bidrar också till att ge nordiska företag en plats på listan. Corporate Knights bedömer hållbarheten hos företag med en omsättning på minst en miljard så kallade PPP-dollar, som tar hänsyn till köpkraften i de olika länderna.

Organisationen rankar företagen utifrån 24 parametrar med koppling till hållbarhetsmålen, bland annat de sociala. Ett mått är exempelvis vd:n lön i förhållande till medarbetarnas snittlön, och det slår igenom i sifforna.

– I Danmark tjänar vd:n i stora företag normalt 60 gånger mer än arbetarna, medan det i USA är vanligt att det rör sig om 500 gånger mer. Den danska teologen Grundtvigs tankar om rikedom, där få har för mycket och färre för lite, och hans praktiska hållning till folkbildning har varit bra för Danmark när det handlar om hållbarhet, säger Robert Strand, som kallar de nordiska länderna för suveränt världsledande på de sociala områdena.

Vid en närmare genomgång av listan för 2021 framgår att vd:ar i nordiska företag i genomsnitt tjänade 56 gånger mer än snittmedarbetaren, medan motsvarande siffra för de 18 amerikanska företag som angav löneuppgifter var 270 gånger mer.

Här ingår emellertid inte nummer 97 på listan, eftersom Tesla tydligen inte betalar någon lön till vd:n och ägaren Elon Musk.

Nordiska företag borde skylta med sin hållbarhet

Båda forskarna är eniga om att nordiska företag borde kommunicera mer om att de ligger väl framme i fråga om hållbarhet, men att detta inte hör till den nordiska mentaliteten.

– I många år har ni varit mer upptagna av att walk the walk än talk the talk. Men nu ser vi att Norden i högre grad börjar att talk the walk, och det är strategiskt viktigt. För när man tydligt visar sina mål och gör sig sårbar, då är man också mer benägen att nå dem”, säger Robert Strand.

Ørsted är ett företag som tydligt skyltar med sin placering som världens mest hållbara energibolag på Global 100-listan. De berättar på sin startsida om förstaplatsen som företaget har haft de senaste tre åren – 2020 till och med som världens mest hållbara företag överhuvudtaget.

I detalj beskriver Ørsted vad Corporate Knights mäter och vad företaget har åstadkommit med en målinriktad strategi för att växla om från ett olje- och gasbolag till ett hållbart energibolag.

Robert Strand och hans kollegor på Berkeley har lagt märke till det.

– Jag visade detta för Berkeleys främsta professorer i energi, och de var mycket intresserade. Vi använder det som exempel nu och det har stor betydelse för antalet jobbansökningar hos Ørsted. Det är ett fantastiskt sätt att locka till sig talanger, säger forskaren, som redan på 00-talet fick upp ögonen för hållbarheten i Norden.

Han undersökte nordiskt ledarskap i företag som Equinor, Ikea, Nokia och Novo Nordisk, och han arrangerade studiebesök i Norden för mer än 1 000 amerikanska studenter. Hans tilltro till Norden är tydlig i hans kommande bok ”Sustainable Vikings – What The Nordics Can Teach Us About Reimagining The American Capitalism”. Boken inleds med meningen: Jag tror att de nordiska länderna kan rädda världen.

– Ni rodnar säkert, men jag hoppas att ni också ser det som en skyldighet. Världen behöver ert ledarskap.

Denna artikel är endast avsedd att ge allmän och inledande information till investerare och skall inte tolkas som grund för eventuella investeringsbeslut. Innehållet på sidan utgör därför inte individuell rådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden eller lagen om finansiell rådgivning till konsumenter. Mottagaren av informationen på sidan bör vara uppmärksam på uttalanden om framtidsbedömningar är förenade med osäkerhet och rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med det material som bedöms som nödvändigt.