Av:
Nina Azoulay

Fula grönsaker och ensamma bananer bidrar till att rädda klimatet

Nästan en tredjedel av världens mat går till spillo varje år, och det globala matsvinnet står enligt FN för en tiondel av världens CO2-utsläpp. Med fula grönsaker och mindre brödförpackningar på hyllorna har norska dagligvarukedjan Rema 1000 tagit till nya grepp för att minska matsvinnet, och det har fått både producenter och konsumenter att engagera sig.

Bananer

sdg

FN:s Globala Hållbarhetsmål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Vi ska säkerställa hållbar konsumtion och produktionsformer samt halvera det globala matsvinnet inom detaljhandeln och konsumentnivån och minska livsmedelsförlusten i försörjningskedjorna.

I en artikelserie sätter vi fokus på FN:s 17 globala hållbarhetsmål och lyfter fram bolag som vi anser arbetar med att främja dem.

sdg

Ju mer du köper, desto billigare blir det. Så har försäljningsargumentet i världens livsmedelsbutiker sett ut i årtionden. Och tack vare skyltar med ”tag 3 betala för 2” har kunderna ofta lämnat butiken med mer bröd, mjölk och kött än de egentligen har användning för. För elva år sedan bestämde sig Rema 1000, som har verksamhet i Norge och Danmark, för att byta strategi så att kunderna kunde nöja sig med att bara köpa det de verkligen behöver till ett lågt pris. Och blev mött av stor förundran i branschen. ”Inte affärsmässigt” sades det.

– Vi visste att det skulle försämra resultatet på kort sikt. Men vi trodde ändå att det skulle få en positiv effekt i långa loppet, säger Anders Jensen, inköpschef på Rema 1000.

Det är elva år sedan dagligvarukedjan lade om kursen för att kunna bidra till att minska matsvinnet. Idag lyfts de fram som pionjärer på området.

– Den gången var det ingen som pratade om matsvinn, så alla blev väldigt förvånade när vi sade att vi ville avskaffa storpackserbjudandena. Numera är matsvinnet något man arbetar med på alla nivåer, och vi har upplevt en positiv utveckling av detta i våra butiker, säger Anders Jensen.

Anders Jensen

Anders Jensen

Inköpschef, Rema 1000

Matslöseriet har blivit en högprioriterad fråga. Enligt FAO, FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, går cirka en tredjedel av alla livsmedel som produceras världen över till spillo. Detta har fått FN att lyfta fram matsvinn som ett fokusområde, bland annat som en del av de 17 globala utvecklingsmålen: att till 2030 halvera det globala matsvinnet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Och även i debatten om koldioxidavtryck och klimatförändring talas det idag om ”matslöseri”. FN:s klimatpanel (IPCC) pekar i sin senaste rapport på att det globala matsvinnet står för upp emot en tiondel av de totala växthusgasutsläppen.

Mindre brödpåsar, mindre svinn

Sedan Rema 1000 första gången satte fokus på livsmedelsavfallet 2008 har det tillkommit mängder av åtgärder för minska avfallet, bland annat har brödförpackningarna minskat i storlek, så att man köper sex frallor istället för tolv. Åtgärden introducerades 2015 när man i statistiken från danska Miljøstyrelsen kunde se att bröd och kakor med datummärkning stod för elva procent av det totala livsmedelssvinnet i Danmark – motsvarande 29 000 ton bröd om året.

– Jag kunde se det hemma i mitt eget kök. När vi köpte en förpackning med tolv frallor låg det i regel alltid två eller tre frallor kvar och möglade eftersom vi inte hann äta upp allt, berättar Anders Jensen.

Tillsammans med brödproducenten Lantmännen Schulstad tog Rema 1000 bort åtta stora brödförpackningar ur sortimentet och införde mindre kvantiteter till samma kilopris.

– Det drog ner både omsättningen och resultatet när vi gjorde det, men sett över en längre period kan vi se att vi har vunnit på det. För det är många konsumenter som föredrar detta. Och så har vi 1,4 miljoner ensamboende här i landet, som ofta också föredrar mindre förpackningar, säger Anders Jensen.

Inköpschefen påpekar att matavfallet skapas i tre led – hos producenterna, i butikerna och hos konsumenterna. De tre leden är alla viktiga om vi verkligen vill reducera matsvinnet, och därför har det varit avgörande för honom att teckna nya avtal med leveranskedjans aktörer och förklara för konsumenterna varför förpackningarna blivit mindre.

– Det finns fortfarande kunder som undrar varför vi aldrig har erbjudanden med tre flaskor saft eller tio äpplen. Traditionellt har större storlekar och mängder uppfattats som bra erbjudanden. Det är en utmaning att förklara för kunderna att de fortfarande får det låga priset, men att de bara behöver köpa det som verkligen går åt. Men, ju mer vi får spritt budskapet, desto större förståelse möter vi. Idag kräver många kunder att butikerna tar ansvar, och vi ser också att kunderna själva tipsar om hur vi kan bli ännu bättre på att ta tillvara livsmedel, emballage och andra hållbara åtgärder, säger Anders Jensen.

”Det bästa bidraget i hela klimatkampen”

Då Rema 1000 år 2008 valde att fokusera på matsvinn gjorde de det i samarbete med Selina Juul. Hon är grundare till konsumentrörelsen Stop Waisting Food och har varit med om att sätta matsvinn på agendan internationellt. Hon samarbetar idag med EU och regeringar i flera länder samt med globala företag för att minska matsvinnet. FN har utnämnt henne till så kallad Global Champion på området. Hennes inställning är tydlig: Alla bör ta sin del av ansvaret för att minska matslöseriet.

– Mindre matsvinn är det enklaste bidraget till kampen för klimatet. De globala utvecklingsmålen kan kännas ouppnåeliga, men för enskilda personer som gärna vill bidra är detta ett konkret sätt att göra det på. Och det tror jag har bidragit till att Stop Waisting Food-rörelsen blivit så stor. För du sparar samtidigt pengar när du inte slänger mat, och du bidrar till att färre djur behöver slaktas om du äter upp allt, säger Selina Juul.

Selina Juul

Selina Juul

Grundare, Stop Waisting Food. Foto: Fintan Damgaard

De nordiska länderna står tillsammans för en stor del av det europeiska matsvinnet, men i samtliga skandinaviska länder är svinnet på väg att minska. Senaste statistiken från Miljø- og Fødevareministeriet visar att danska hushåll mellan 2011 och 2017 minskat sitt matavfall med 14 000 ton, motsvarande åtta procent. I Sverige gjorde Kantar-Sifo en undersökning om matsvinn i september 2019. Undersökningen visade att varannan svensk aktivt försökt minska sitt matsvinn under det senaste halvåret. Miljöskäl anges som den främsta orsaken till att försöka minska sitt matsvinn

– Vi ska komma ihåg att det de senaste 6–7 åren har varit högkonjunktur och att folk har haft mer pengar att röra sig med än då vi började fokusera på detta 2008. Vi vet från avfallsföretagen att folk genererar mer avfall när de har det bättre ställt, så när vi ser en minskning i matsvinnet under den ekonomiska uppgången betyder det att folk har tagit till sig detta tänkesätt. Så det är intressant statistik, men inte på långa vägar tillräckligt, säger Selina Juul.

Hon har siktet inställt på en minskning med 70–80 procent eftersom ”det inte är realistiskt komma helt ner till noll”. Hon förväntar sig att arbetet för att minska matslöseriet till 2030 kommer att vara så välförankrad i livsmedelkedjan – från jord till bord – att det inte längre är något man pratar om i västvärlden utan sker automatiskt.

Särskilt bland producenterna genomförs det redan nu många nya åtgärder som ska säkra att vi använder en mycket större del av livsmedlen och råvarorna. Stop Spild Af Mad har bland annat ingått ett avtal med trädgårdsföretaget Alfred Pedersen & Søn, Rema 1000 och Salling Group, så att de ”fula grönsakerna” som tidigare blev nerplöjda för att ingen ville ha dem nu faktiskt säljs i livsmedelsbutikerna.

– De går åt som smör. Folk älskar det och tycker mycket väl att en ful rotfrukt kan användas till en soppa eller gryta i stället för att slängas. Detta är ett jättebra exempel på nya samarbeten mellan butik och leverantör, säger Selina Juul.

En del ”fula tomater” blir till ketchup medan andra säljs tillsammans med krokiga gurkor och deformerade paprikor i butikerna som andrasortering. Enligt Landbrug Fyn utgör detta cirka 100 ton grönsaker årligen, eller mellan en och två procent av Alfred Pedersen & Søns totala produktion.

Under 2018 såldes 75 ton ”fula grönsaker” i de danska butikerna och för 2019 ligger siffran enligt Selina Juul redan i september på över 65 ton.

– Det är också bra för jordbrukarna, de får ju pengar för alla grönsaker som annars skulle ha slängts. Med den här samarbetsformen skapar vi värde både för producenten och konsumenten, och vi minskar mängden matsvinn. Därför arbetar vi på att utöka kampanjen med fler företagssamarbeten, även över gränserna i Norden, fortsätter Selina.

Samarbete är också ett fokusområde för Rema 1000. Enligt Anders Jensen handlar det nämligen inte om att göra en ”massa saker” utan om att göra ”rätt saker”. Genom att föra en dialog med andra som har specialistkunskaper på området kan dagligvaruhandeln åstadkomma mycket mera.

– En sak som vi har fokus på nu, är att hjälpa konsumenterna att ta hand om sina matrester. Krigsgenerationen, som vuxit upp under helt andra villkor, kan laga mat av vad som helst och är bra på att äta rester. Vi andra sparar resterna men slänger dem sedan efter tre dagar. Tillsammans med Selina Juul arbetar vi på att hitta ett sätt att hjälpa och inspirera folk att ta vara på all mat. För det största matsvinnet uppstår fortfarande hos konsumenterna, säger Anders Jensen.

Selina Juul
Selina Juul samarbetar med regeringar och globala företag för att minska matsvinnet hos både konsumenter, butiker och producenter. Här håller hon föredrag för 7 500 företagsledare på Nordic Business Forum.

Och det går åt rätt håll i Norden, framhåller Selina Juul.

– Vi har verkligen blivit bättre på det här området. Om fem–tio år räknar jag med att vi också kommer att se en markant minskning av matspillet i övriga Europa och i Nordamerika. Den stora utmaningen blir Asien och Afrika, med deras ”tillväxtekonomier”, där allt fler blir rikare och medelklassen växer. Det betyder att de får mer pengar – vilket är underbart för dem – men så vill de gärna ha samma livsstil som här i väst, med två bilar och massor av kött på tallriken. Det är dessa länder vi ska rikta in oss på nu, för snart blir deras matsvinn lika stort som vårt, säger Selina Juul.